000608 (IPS) – Kuppförsöket på Salomonöarna i måndags följer exakt mönstret från kuppen i Fiji för treveckor sedan. Övriga grannstater frukar nu att hoten mot demokratin sprider sig ytterligare.
Väpnade män från gruppen Malaitu Eagle Force, MEF, har spärrat in Salomonöarnas premiärminister Bartholomew Ulufa'alu i sitt eget hem. De säger att de vill återinföra lag och ordning i landet.
Att mindre väpnade grupper så här enkelt lyckas lamslå eller störta valda regeringar får de styrande i andra ö-stater i södra stillahavsområdet att frukta att upproriska grupper i deras länder också ska försöka ta till vapen. Papua Nya Guineas premiärminister Mekere Morautu fördömer kuppen på Salomonöarna och säger att något liknande inte får hända i hans land.
– Papua Nya Guinea är ett demokratiskt land med en representativt vald regering. Individer eller grupper som är missnöjda med regeringen måste använda sig av demokratiska metoder för att få till en förändring, säger premiärministern.
I Papau Nya Guinea pågår konflikt på ön Bougainville som har både etniska och ägenaderättsmässiga orsaker.
Även i fler andra östater pågår konflikter. I Nya Caledonien är de etniska kanakerna splittrade och en grupp har tagit till vapen. De skulle kunna få för sig att försöka ta över makten och i Vanuatu är det spänt mellan de fransktalande och de engelsktalande invånarna.
– Kupper smittar av sig, säger Rowan Callick, expert på södra stillahavområdet på Australian Financial Review.
– Kuppmakarna på Salomonöarna har antagligen följt utvecklingen i Fiji med spänning, och sett hur myndigheterna inte lyckats ta tag i situationen där, säger han.
I Fiji finns två större etniska grupper som är oense om maktfördelningen. Dels de ursprungliga fijanerna och dels ättlingar till inflytande arbetskraft av indiskt ursprung. Kuppmakarna på Fiji påstår att de iscensatt kuppen för att avsätta en regeringschef som är av indiskt ursprung.
I Salomonöarna är alla av polynesiskt ursprung och talar samma språk men en konflikt mellan invånare på olika öar har pågått i ö-staten under ett och ett halvt år. Den har hittills krävt 50 liv. Konflikten gäller bland annat kompensation för mark som vissa öinvånare kräver samt att regeringen, som har sitt säte på ön Guadalcanal främst består av salomonier från ön Malaita.
1998 bildades gerillagrupper Guadalcanals revolutionära armé, GRA, som numera kallar sig för IFM. Sedan GRA grundades har flera militanta grupper bildats i dess kölvatten. Kuppmakarna tillhör gruppen Malaitu Eagle Force, MEF, som slåss mot IFM. MEF kommer liksom premiärministern de tagit som gisslan från ön Malaita.
Två kupper i södra stillahavs-regionen inom loppet av en månad där små grupper väpnade män har lyckats hålla de folkvalda ledarna som gisslan visar hur sårbar demokratin är i det här området.
Australien och Nya Zeeland är de två mest inflytelserika staterna i regionen. De är dock försiktiga med att blanda sig i eftersom de fruktar att en inblandning från deras sida kan skapa än större spänning.
(000608)
.
