Avtal om biologisk mångfald klart – men utmaningar består

Montreal, 221220 (IPS) – Ett Parisavtal för den biologiska mångfalden. Så beskrivs det ramverk som världens länder till sist kunde enas om vid miljömötet COP15 i Montreal. Uppgörelsen välkomnas av många bedömare – som samtidigt betonar att det avgörande är att målen också uppnås.

Ramverket innehåller ett antal mål för att skydda den biologiska mångfalden och minska artdöden. En av huvudpunkterna är att 30 procent av naturen på land och till havs ska skyddas till 2030, det så kallade 30×30-målet.

Avtalet slår också fast att matsvinnet ska halveras och att subventioner till verksamheter som är skadliga för den biologiska mångfalden kraftigt ska minska. Världens rika länder ska enligt överenskommelsen bidra med minst 20 miljarder dollar per år till 2025, och 30 miljarder dollar per år till 2030, till utvecklingsländernas arbete för den biologiska mångfalden.

Nu ska världens länder också se till att målsättningarna förvandlas, genom att utveckla nationella strategier.

Många företrädare för organisationer och grupper som företräder ursprungsbefolkningar är positiva till överenskommelsen, men ser också risker. Viviana Figueroa vid Internationella urfolksforumet för biologisk mångfald, säger att det nya ramverket är ett framsteg – eftersom det slår fast ursprungsbefolkningarnas viktiga roll.

– Men det avgörande nu är att avtalet också blir genomfört, säger hon till IPS.

Urfolkens rättigheter nämns i flera av delmålen.

Ramverket är juridiskt bindande, men samtidigt visar tidigare erfarenheter att världens länder inte har lyckats leva upp till tidigare internationella åtaganden om att skydda den biologiska mångfalden. Det nya ramverket ersätter de så kallade Aichimålen, som antogs 2010 och som världen inte lyckades uppnå innan slutdatumet 2020.

Många experter menar också att skyddet av den biologiska mångfalden kräver mycket större finansiella resurser än vad världens länder nu har kommit överens om.

Emilio Godoy