Guatemala: Kampen mellan gruvbolag och lokalbefolkningar fortsätter

Asunción Mita, 220923 (IPS) – I Guatemala pågår flera konflikter om landets naturresurser. Lokalt organiserade folkomröstningar visar att en majoritet av befolkningen av sociala och miljömässiga skäl vänder sig mot de gruvsatsningar som leds av stora internationella bolag.

I helgen genomfördes en folkomröstning i staden Asunción Mita som kan ses som det senaste exemplet på det starka folkliga motstånd som möter många gruvprojekt i Guatemala. 88 procent av de drygt 8 500 personer som deltog i omröstningen sade nej till driften av den planerade guldgruvan Cerro Blanco, som ägs av ett dotterbolag till kanadensiska Bluestone Resources.

– Vi kan inte tillåta det. Vi som blir äldre vill inte att de unga ska drabbas av de gruvans miljöeffekter, säger Petronila Hernández, 55, som lade sin röst på nej-sidan.

Främst oroar hon sig över att gruvan ska förgifta vattenresurserna. Petronila Hernández bor i stadens utkant, mycket nära gruvan.

Den underjordiska Cerro Blanco-gruvan fick sitt tillstånd redan 2007, men har sedan dess inte kunnat utvinna guld och silver som planerat eftersom gruvbolaget stött på olika problem inne i gruvans tunnlar.

Men trots att helgens folkomröstning innebar ett bakslag för gruvbolaget så uppger företaget att de fortfarande planerar att få igång driften – genom att i stället utvinna guld och silver via ett dagbrott.

I ett pressmedelande som kom på måndagen hävdar gruvbolaget att folkomröstningen genomförts ”illegalt” och att hela processen påverkats av grupper som är gruvmotståndare.

De som är kritiska mot projektet varnar dock för att verksamheten också innebär ett hot mot grannländerna El Salvador och Honduras. Miljöorganisationer i de tre länderna varnar för att utsläpp av tungmetaller från gruvan riskerar att förorena en flod som också försörjer El Salvador och Honduras med vatten.

I El Salvador infördes ett förbud mot all gruvdrift 2017, men eftersom Cerro Blanco-gruvan ligger så nära riskerar landet ändå att drabbas av de skadliga miljöeffekterna.

– Vi är oroade eftersom vår viktigaste vattenkälla hotas, säger den Dalia González som tillhör miljöorganisationen Reverdes i El Salvador, till IPS.

Hon betonar att regeringarna i både Guatemala och El Salvador har ett ansvar för att skydda miljön – och befolkningarnas hälsa.

– Gruvornas effekter är gränsöverskridande, säger hon, som tillsammans med andra salvadoranska aktivister och journalister reste över gränsen i samband med folkomröstningen.

Dalia González uppmanar El Salvadors president Nayib Bukele att inleda diskussioner med Guatemalas motsvarighet Alejandro Giammattei för att komma fram till en lösning.

– Situationen är allvarlig och det krävs snabba åtgärder, säger hon

På senare år har många konflikter blossat upp i Guatemala efter att lokalbefolkningar tagit strid mot planerade gruvor och andra projekt som syftar till att exploatera lokala naturresurser.

Många av dessa konflikter pågår på mark som där de ursprungsbefolkningar som utgör 60 procent av landets 17 miljoner invånare bor. Lokalbefolkningarna har i flera fall organiserat sig mot projekten och då mötts av tillslag från polis och militär. I vissa fall har det resulterat i att aktivister också blivit åtalade.

En av dessa platser är kommunen El Estor i östra Guatemala, där den enda gruva som är verksam i landet finns.

Andra gruvprojekt har blockerats av lokalbefolkningar, som hänvisat till att processerna inte föregåtts av tillräckliga konsultationer med lokalbefolkningarna – vilket är ett krav.

José Cruz vid miljögruppen Madreselva säger att befolkningarna i närmare ett hundra kommuner i landet i samband med sådana konsultationer har sagt nej till i första hand gruvor och satsningar på vattenkraftverk. Han säger att det visar hur stort intresset är från stora företag att utvinnna naturresurser i landet – men också hur starkt det folkliga motståndet är.

Edgardo Ayala