Havanna, 210831 (IPS) – Kuba har med tiden drabbats av allt fler orkaner, översvämningar och torkor som har slagit hårt mot landets vattenresurser. På samma sätt som i grannländerna har de ekonomiska problemen dessutom förvärrats av den långvariga pandemin.
Trots den problematiska inhemska situationen har Kuba kunnat skicka ut sjukvårdspersonal till flera karibiska önationer för att bistå dem i samband med den hälsovårdskris som pandemin orsakat.
Kuba står inför liknande utmaningar som många av de andra små önationerna i världen – länder som riskerar att drabbas oerhört hårt av klimatkrisen, trots att de i väldigt liten utsträckning varit med och förorsakat den.
Denna vecka hålls ett möte för dessa små och fattiga önationer, så kallade Sids, i samarbete mellan FN:s jordbruksorganisation, FAO, och Fiji. Målet med mötet är att lyfta fram exempel på hur länderna ska kunna utvecklas, och utbyta erfarenheter om åtgärder som kan sättas in för att bemöta det växande klimathotet.
– Sids-nationerna kännetecknas av stora utvecklingsbehov och extrem sårbarhet. De utsätts för återkommande naturkatastrofer som drivs på av klimatförändringar, vilket slår hårt mot Kuba och de övriga länderna, säger Marcelo Resende, FAO:s representant på Kuba, till IPS.
Han säger att Kuba har stor erfarenhet på området, och att landets representanter därför kan föra vidare viktiga kunskaper till andra utsatta länder.
Kuba, som är den största önationen i Karibien, har på senare år drabbats av allt intensivare extrema väderfenomen. Det är också ett land som är hotat av stigande havsnivåer. 121 av landets 262 kustsamhällen beräknas vara utsatta för särskilda risker, varav de flesta finns på nordkusten. Där var också förödelsen efter jätteorkanen Irma som allra störst efter att den hade svept fram i september 2017.
Irmas konsekvenser var omfattande för flera öar i Karibien och bara på Kuba beräknas orkanen har orsakat skador för mer än motsvarande 13 miljarder dollar.
Samtidigt har landet ett väl utbyggt system för att bemöta katastrofer. Under året har ett nytt initiativ lanserats för att minska erosionen längs kusterna och för att stärka motståndskraften på landsbygden – genom insatser för att stärka de lokala ekosystemen.
Det är en satsning som fått stöd genom FN:s gröna klimatfond. Målsättningen är att programmet sedan ska föras vidare till andra önationer som står inför liknande problem.
Marcelo Resende vid FAO understryker samtidigt att klimatkrisen kommer att få enorma ekonomiska konsekvenser – och att det har förblivit svårt att säkra den internationella finansiering som skulle behövas.
Alicia Bárcena, ordförande för FN-organet Eclac, har konstaterat att Karibiens utvecklingsländer inte kommer att lyckas uppnå de hållbara utvecklingsmålen – om de inte hittar rätt metoder för att hantera klimatkrisen.
Den nuvarande matproduktionen på Kuba orsakar en fortsatt utarmning av naturresurserna – vilket även påverkar livsmedelstillgången på landets marknader, enligt Marcelo Resende. Landet importerar samtidigt större delen av den mat som konsumeras. För att kunna minska importen har landet därför inlett en satsning där målsättningen är att stärka den lokala produktionen av mat.
Satsningar på lokal och småskalig produktion av hälsosam mat anses vara en av de metoder som skulle kunna minska många små önationers behov av matimport – och även kunna stärka folkhälsan.
Pandemin har inneburit ytterligare belastningar för den försvagade kubanska ekonomin och lett till stigande sjukvårdskostnader i takt med att allt fler har insjuknat.
Samtidigt har Kuba lyckats få fram tre olika typer av lokalt producerade vaccin mot covid-19, och enligt myndigheterna kommer läkemedelsindustrin att framåt slutet av året ha tillverkat minst 100 miljoner doser av dessa. Tanken är att hela den kubanska befolkningen ska vara fullvaccinerad till årsskiftet och att landet ska kunna erbjuda vaccin till andra länder i Karibien.
Den 20 augusti uppgavs knappa 28 procent av Kubas 11,2 miljoner invånare ha fått de tre doserna av de lokala vaccin som ingår i programmet.
Detta samtidigt som antalet fall av covid-19 har fortsatt att stiga i en rad länder i regionen.
Pandemin har slagit mycket hårt mot den turism som så många karibiska länder är beroende av – och även Kuba har drabbats mycket svårt.
Vid sidan av de inhemska problemen har även USA:s skärpta handelsembargo fått stora effekter. Om enpartistaten ska kunna återhämta sig krävs det sannolikt att pandemin kan begränsas – och att turisterna börjar återvända.
- Staden Batabanó i provinsen Mayabeque ligger i ett av de många lågliggande kustområden i landet som ofta drabbas av översvämningar i samband med stormar eller hård nederbörd. Foto: Jorge Luis Baños/IPS
- En kvinna får sin tredje dos av vaccinet Abdala på ett sjukhus i Havanna. Kuba har utvecklat tre typer av vaccin mot covid-19 och landet uppger att man kommer att kunna förse andra länder i Karibien med vaccin så snart dessa har godkänts för internationell distribution. Foto: Jorge Luis Baños/IPS
- Kubas huvudstad Havanna drabbades av stora översvämningar när stora mängder havsvatten trängde in i samband med den mycket kraftfulla orkanen Irma 2017. Foto: Jorge Luis Baños/IPS
