Stillahavsområdet:  Ännu fler barn riskerar att hoppa av skolan

Canberra, 210831 (IPS) – Redan innan coronakrisen slutade många elever i Stillahavsområdets östater skolan i förtid. Nu varnar experter för att problemen är på väg att förvärras i spåren av pandemin.

Att många elever hoppar av skolan har en stor inverkan på regionens framtid, i synnerhet med tanke på att Stillahavsområdets små östater har en så ung befolkning. Knappa tolv miljoner människor bor i regionen – och över hälften är under 23 år gamla. Störst befolkningar har Fiji, Papua Nya Guinea och Salomonöarna.

Det finns flera skäl till att många elever slutar skolan i förtid, säger Michelle Belisle, chef för utbildningsfrågor inom den regionala utvecklingsorganisationen Pacific Community.

– Nu har störningarna som orsakas av covid-19 tillkommit. Det är högst troligt att vissa elever nu inte kommer att kunna plugga vidare på grund av ekonomiska orsaker, säger hon till IPS.

Många familjer har drabbats hårt ekonomiskt av pandemin och har fått det mycket svårare att betala för transporter, skolavgifter och material till sina barn.

Salomonöarna är en nation vars 721 000 invånare lever spridda på flera hundratals öar och där mindre än hälften av barnen går ut grundskolan. Och nu har situationen försvårats ytterligare.

– Vissa familjer har tvingats flytta fram sina barns skolstart medan de letar möjligheter att kunna betala deras skolavgifter, och hoppas att de ska kunna börja igen nästa år. Andra har tagit riskfyllda lån för att betala för skolavgifterna, berättar Josephine Teakeni, ordförande för organisationen Vois Blong Mere i huvudstaden Honiara.

Regionens länder har under lång tid kämpat för att få fler barn att börja i skolan – och också lyckats med det.

Samtidigt har många länder haft fortsatta problem med att så många barn slutar i förtid. Ett exempel är Cooköarna, där i stort sett samtliga barn som är mellan 10 och 14 år går i skolan, medan siffran för de som är mellan 15 och 19 år gamla bara ligger på 57 procent. Siffrorna är liknande på Salomonöarna.

Att så många skolor har varit stängda under pandemin riskerar enligt experter att leda till att antalet avhopp ökar ytterligare. FN:s barnfond Unicef menar därför att det är en avgörande fråga att regionens skolor öppnar igen. Enligt Unicef riskerar skolstängningarna i Asien och Stillahavsområdet dessutom att leda till mycket allvarliga ekonomiska skador för regionens länder, genom att den framtida produktiviteten och inkomsterna för de skolbarn som drabbas minskar.

De länder i Stillahavsområdet som har haft flest fall av covid-19 är Fiji och Papua Nya Guinea. I båda dessa länder har också skolorna varit stängda i perioder ända sedan pandemins början.

Och även om restriktionerna med tiden har lättats i regionens länder uppger Pacific Community att många skolor har förblivit stängda på grund av oron för en ökad smittspridning.

I Fiji har en omfattande nedstängning pågått sedan i april och landets skolbarn har uppmanats att satsa på distansundervisning. Detta i ett land där bara ungefär hälften av landets befolkning beräknas ha tillgång till internet.

Internetutbyggnaden är samtidigt mycket sämre i regionens befolkningsmässigt största land, Papua Nya Guinea – där endast lite drygt var tionde invånare beräknas vara uppkopplad. Det är också ett land där en tredjedel av alla flickor och kvinnor, och en fjärdedel  av pojkarna och männen, aldrig har gått i skolan. När skolorna varit stängda har många elever på landsbygden haft stora problem att följa med i den distansutbildning som bedrivits via internet och etermedier.

– Lektioner har erbjudits via tv och radio. Men för många barn har det inte varit möjligt att delta, eftersom radiosignalerna är för svaga i många provinser – och att man inte har tillgång till tv på grund av att det saknas elektricitet, berättar Kilala Devette-Chee, som arbetar med utbildningsfrågor vid Nationella forskningsinstitutet i Papua Nya Guinea.

En snabb studie som gjorts av landets myndigheter visar att mindre än hälften av eleverna vid landets skolor har tillgång till el hemma.

Michelle Belisle vid Pacific Community säger att det innebär att många elever helt enkelt inte haft några möjligheter att fortsätta delta i undervisningen under pandemin.

Catherine Wilson