Fler extremväder ett växande hot mot Latinamerika och Karibien

New York, 210825 (IPS) – Förra året drabbades Brasilien, Paraguay och Bolivia av den värsta torkan på ett halvt sekel och antalet tropiska stormar i regionen var rekordmånga. Samtidigt varnar experter för att Latinamerika och Karibien i framtiden kommer att drabbas särskilt hårt av de extremväder som blir fler och intensivare i klimatförändringarnas spår.

Under förra året namngavs 30 tropiska stormar och orkaner runt Atlanten – vilket var det högsta antalet hittills. Meteorologiska världsorganisationen, WMO, uppger att extrema väderhändelser orsakat närmare 90 procent av alla naturkatastrofer som inträffat i Latinamerika och Karibien under de senaste 20 åren. WMO varnar också för att väderfenomenen riskerar att bli ännu mer extrema i regionen i framtiden.

Nyligen lanserade WMO, tillsammans med två FN-organ, en rapport om klimatförändringarna med fokus på regionen. I studien slår experter fast att bland annat ökande temperaturer, stigande havsnivåer, tropiska stormar, torkor och bränder har slagit värst mot redan sårbara befolkningar. Inte minst gäller det människor som bor på någon av de många små och fattiga önationerna i regionen.

Rapporten belyser inte bara klimatförändringarnas förödande effekter utan pekar också ut de satsningar som måste göras för att bemöta de framtida hoten.

WMO understryker behovet av att stärka de nationella systemen med tidiga varningar i samband med extrema händelser. I samband med lanseringen av den nya rapporten påpekade Arlene Laing, från Karibiens meteorologiska organisation, att flera händelser som inträffat på senare tid har visat hur viktiga dessa varningssystem kan vara för att informera människor om kommande faror.

Ett land som har drabbats av återkommande katastrofer är Haiti, en nation vars befolkning också plågas av utbredd fattigdom och politiska konflikter – samt tropiska stormar och utbredda torkor. Nyligen drabbades dessutom landet av en ny kraftig jordbävning.

– Haiti har extrema behov av ett utbyggt system för tidiga varningar – och förbättrade samarbeten, konstaterar Arlene Laing.

Många av de små önationerna i Karibien är väl medvetna om hur viktigt det är med åtgärder för att anpassa sig till, och mildra effekterna av, klimatförändringarnas konsekvenser. Problemet är hur satsningarna ska finansieras.

Walton Webson, ordförande för Alliansen för små önationer, AOSIS, säger till IPS att det kommer att krävas stora förändringar i hur omvärlden ser på dessa investeringar.

Han påpekar att länder som inte bär huvudansvaret för klimatkrisen samtidigt kommer att drabbas värst – och dessutom riskerar att stå utan de resurser de behöver för att bemöta klimatförändringarnas effekter.

Enligt Walton Webson gick bara en bråkdel av den finansiering som världens rika länder mobiliserade för klimatanpassningar mellan 2016 och 2018 till världens fattiga önationer, så kallade Sids.

– Coronapandemin har förvärrat våra finansiella problem och lett fram till en svår ekonomisk situation. Våra behov har blivit allt större och vi tvingas dra på oss nya lån, säger Walton Webson till IPS.

AOSIS arbetar samtidigt för att stärka finansieringen, bland att genom att utveckla ett index som ska visa hur sårbara vissa små nationer är.

Walton Webson betonar att flera små önationer i Karibien – däribland Antigua och Barbuda, Bahamas, Barbados, Saint Kitts och Nevis, samt Trinidad och Tobago – inte längre mottar något utvecklingsbistånd.

– Dessa önationer, som är sårbara för klimatförändringar och drabbas av orkaner, översvämningar och torkor måste nu be om lån till marknadsmässiga räntor för att kunna investera i system för tidiga varningar och för att skydda vattenresurser och genomföra andra anpassningar. Det som nu krävs är ett politiskt stöd på högsta nivå för införandet av ett flerdimensionellt sårbarhets-index, säger han.

Förra året var ett av de tre varmaste åren som har uppmätts i Centralamerika och en stor andel av befolkningarna i Karibien bor i närheten av kuster som anses löpa en särskilt stor risk att drabbas hårt av klimatkrisen. WMO betonar att det för att bemöta situationen krävs ett samarbete mellan stater och experter – och ett omfattande ekonomiskt stöd.

Alison Kentish