New York, 200518 (IPS) – Stanna hemma, tvätta händerna, upprätthåll social distans – det är de viktigaste uppmaningarna från experter för att hejda spridningen av coronaviruset. Men råden är omöjliga att följa för de miljardtals människor som inte har något vatten att tvätta sina händer med eller saknar en riktig bostad.
Siffrorna över antalet människor som inte har möjlighet att följa rekommendationerna är enorma. Den brittiska organisationen WaterAid uppger att hela tre miljarder människor saknar tillgång till vatten i sina egna hem att tvätta händerna med, medan FN-organet UN Habitat i Nairobi betonar att det finns fler än 1,8 miljarder människor i världen som saknar en anständig bostad.
Det står redan klart att coronakrisen underminerat FN:s arbete mot den extrema fattigdomen och hungern, och den långa kampen för att ge alla människor tillgång till rent vatten och avlopp – som alla är viktiga delar av de globala utvecklingsmålen.
”Världens allra fattigaste har lämnats ensamma i kampen mot covid-19-pandemin”, slår WaterAid fast, ”utan att ens ha tillgång till det mest grundläggande försvaret – rent vatten och en tvål”. Organisationen påpekar samtidigt att bara i ett fåtal av de biståndssatsningar som lanserats på senare tid nämns frågan om människors behov av att kunna sköta sin hygien.
Kathryn Tobin vid WaterAid säger till IPS att pandemin riskerar att leda till att arbetet med de hållbara utvecklingsmålen glöms bort, i synnerhet när världens rika länder nu själva drabbats av en kris som kan komma att försvaga viljan att bedriva biståndspolitik. Samtidigt menar hon att coronakrisen egentligen belyser behovet av en motsatt utveckling – med ett ökat stöd till de människor som lever i fattigdom och utsatthet.
– Pandemin borde fungera som en global vändpunkt – där det genomförs stora offentliga investeringar i sjukvård, vatten och sanitet, bostäder och infrastruktur, för att hejda virusspridningen. Men det handlar också om att öka de sociala skydden, stärka skolorna, driva på för levnadslöner och övriga hållbara utvecklingsmål. Detta för att motverka pandemins ekonomiska konsekvenser genom enorma ekonomiska stimuleringar på samma sätt som vi sett i de rikare länderna, säger Kathryn Tobin.
Pedro Conceição vid FN:s utvecklingsprogram säger till IPS att hans organ, UNDP, tagit fram uppgifter som visar hur stora skillnaderna är mellan världens länder i fråga om deras förmåga att hantera den pågående krisen, och att det inte bara handlar om sjukvårdens kapacitet. Enligt Pedro Conceição saknar fyra av tio människor i världen sociala skyddsnät medan hela 85 procent av den globala befolkningen inte har tillgång till bredbandsuppkopplingar, vilket begränsar deras möjligheter att arbeta eller studera på distans.
– Det är viktigt att jämlikhet står i fokus för hanteringen av covid-19-krisen. Länder, befolkningar och grupper som redan hamnat på efterkälken kommer att drabbas särskilt hårt av krisen, säger han.
Och om inget görs för dessa grupper kommer det att slå mot de globala utvecklingsmålen.
Ytterligare 130 miljoner människor riskerar nu att hamna i extrem fattigdom fram till 2030, vilket skulle vara ett mycket allvarligt bakslag i det globala arbete som syftar till att utrota fattigdomen och hungern fram till dess.
I en bedömning av pandemins effekter som FN lanserade förra veckan betonas att de som drabbats värst är personer som har okvalificerade och lågt betalda arbeten – vilket riskerar att förstärka inkomstskillnaderna både mellan och inom världens länder.
I en gemensam text uppmanar Maimunah Mohd Sharif, som är chef för UN-Habitat och Leilani Farha, FN:s tidigare särskilda rapportör om rätten till anständiga bostäder, världens länder att agera för att skydda de mest utsatta under den pågående krisen. Detta genom att erbjuda människor tak över huvudet och att se till att inte fler blir hemlösa på grund av pandemins ekonomiska konsekvenser. FN-experterna uppmanar världens regeringar att stoppa alla vräkningar och se till att avstängningar av vatten och el förbjuds, samt att människor som hyr eller har avbetalningar på sina bostäder inte drabbas av ohanterliga skulder på grund av nedstängningarna.
