Isla de Assunção, Brasilien, 180322 (IPS) – Flera ursprungsbefolkningar i Latinamerika hotas av gruvdrift, vattenkraftsutvinning, kanalbyggen, gasutvinning och andra infrastrukturprojekt. Det gäller exempelvis truká-folket på ön Assunção i nordöstra Brasilien.
Truká-folkets by delades i två delar när flödet i floden São Francisco leddes om.
– Vi har urgamla rötter i detta område. Vi har alltid levt längs floden och fiskat, jagat och odlat. Vi behöver ingen kanal, säger Claudia Truká, byledare i kommunen Cabrobó i delstaten Pernambuco.
Den brasilianska regeringen genomför en rad infrastrukturprojekt som detta för att trygga vattentillgången för 12 miljoner människor i 390 samhällen i delstaterna Pernambuco, Ceará, Paraíba och Rio Grande do Norte och hävdar att satsningen även kommer vara bra för befolkningen längs floden och i byarna.
Men enligt truká-folket kommer kanalbygget att försvåra gränsdragningen runt urfolkets mark och inte medföra några fördelar för dem, snarare tvärtom.
– Det kommer att påverka växtligheten och våra djur negativt, och det tar vatten från floden inte för att föra det till dem som är törstiga utan för att gynna jordbruksföretag. Det finns andra sätt att lösa vattenbristen, säger Claudia Truká till IPS.
Och liknande utvecklingsprojekt i andra länder i regionen tar inte heller hänsyn till urfolkens rättigheter. I området Madre de Dios, inne i Amazonas i sydöstra Peru, tvingas exempelvis harakbut-folket leva med konsekvenserna av projektering på deras mark.
År 2006 fick det USA-baserade bolaget Hunt Oil tillstånd att leta efter naturgas på ett område som gick in i reservatet Amarakaeri. 2017 avslutades projekteringen eftersom företaget inte hittat tillräckligt mycket gas innan deras tillstånd löpte ut, men fem andra bolag är intresserade av att ta över. Det berättar Andrea Cardoso, professor vid Arturo Jauretche-universitetet i Argentina.
– Dessutom har projekteringen redan satt avtryck i regnskogen och den har skapat splittring i samhället, till och med inom familjer. Företaget har övertalat många från ursprungsbefolkningen att samarbeta med dem, eller att ta emot varor eller pengar. Samtidigt har andra delar av gruppen arbetat med att skapa medvetenhet om de oåterkalleliga negativa följder bolagens verksamhet har på regnskogen, säger hon.
Förtegens projektering är ett hot mot flera floder som är den enda vattentillgången för över 10 000 människor, enligt Andrea Cardoso. Hon menar att urfolken som lever i Amazonbäckenet, som delas av åtta sydamerikanska länder, kan regionen bättre än någon annan. De är anpassade till att leva där och har stor kunskap om jordmånen, floran och faunan.
Hon säger att det som händer harakbut-folket måste ses i en större latinamerikansk kontext. Sedan slutet av 1900-talet har utvinningen av naturresurser drabbat många urfolk i regionen.
I exempelvis Ecuador hotas flera urfolk av planerna på utvinning av guld, silver och koppar i projektet Mirador-San Carlos Panantza, i bergskedjan Condor vid gränsen mot Peru. René Unda, från universitetet Salesian Polytechnic, säger att projektet är ett hot mot flera naturreservat, vattentäkter och skogar. Det riskerar att totalt förändra livsvillkoren för shuar-folket, som lever både i Ecuador och Peru.
Och även i Argentina är storskalig gruvdrift ett av de främsta hoten mot ursprungsbefolkningar, enligt Luciana Guerreiro vid forskningsinstitutet Germani Research vid Buenos Aires universitet. Bland annat mot diaguita-folket i Aguas Calientes, i provinsen Catamarca.
– Gruvdriften plundrar inte bara urfolken på mineraler utan hotar även vattentillgången, som är livsviktig i områden där det råder vattenbrist. Diaguita-folkets kamp för sitt område blir också ett försvar för miljön eftersom det omfattar det skyddade naturreservatet Laguna Blanca, som har stor betydelse för den biologiska mångfalden, säger hon.
– Det enda urfolken kan göra är att stå emot, protestera och försöka hindra de som stjäl deras mark, säger experten som menar att gruvdriften är ett hot mot urfolkens traditionella livsstil och kultur, liksom mot deras samhörighet med naturen.
Luciana Guerreiro säger att den utveckling som sker i Latinamerika svarar mot ”den globala finansmarknadens behov”. Hon menar att denna utveckling följer gamla koloniala mönster där ömtåliga miljöer inte skyddas och ingen hänsyn tas till lokalbefolkningens traditionella liv.
– Men urfolken och bönderna i regioner som utsätts för förföljelse, förtal och stöld har i alla tider stått emot – och fortsätter att stå emot – angreppen, säger hon.
