Hargeisa, Somaliland, 170224 (IPS) – Att korsa afrikanska gränser via land är ofta en snårig och jobbig upplevelse. Passagen från Etiopien till Somaliland, landet som officiellt inte finns, via den slitna gränsstaden Togo-Wuchale är däremot något helt annat.
Vakterna som väntar på andra sidan gränsen genomför inga förhör, utan ler i stället och småpratar medan de stämplar passet. De tycks mest vara glada över att en utlänning vill komma på besök till deras land, som ännu inte har blivit internationellt erkänt. Detta trots att Somaliland utropade sin självständighet från Somalia redan 1991, efter ett inbördeskrig som krävde närmare 50 000 människors liv.
Somaliland uppvisar många kännetecken för en fungerande stat. Landet har sin egen valuta, en ordnad byråkrati, utbildad poliskår och militär, och lag och ordning råder på landets gator. På senare år har det dessutom hållits demokratiska val som resulterat i maktskifte under ordnade former.
Under inbördeskriget flydde många från huvudstaden Hargeisa till Etiopien där de fick bo i flyktingläger. En händelse som många minns är att militärdiktaturens ledare Mohammed Siad Barre efter att ha lämnat flygplatsen lät sitt flygplan cirkla över staden för att fälla bomber.
I dag är situationen en helt annan i Hargeisa. Här bor 800 000 invånare i en stad där traditionella lokala marknader ligger sida vid sida med moderna glasbyggnader som finansierats av landets diaspora, kaféer erbjuder wifi och luftkonditionerade gym. Många invånare utstrålar energi.
-Vi gör alla de rätta sakerna som väst predikar om, men vi får ändå ingenting för det, säger kulturminister Osman Abdillahi Sahardeed. -Det här är ett motståndskraftigt land där vi är beroende av varandra. Vi är inte ute efter allmosor, utan ett handtag.
Många i Somaliland suktar efter ett erkännande. De framstegs som gjorts är osäkra, landets ekonomi svag. Bristen på officiellt erkännande innebär att landet går miste om större direkta internationella stödinsatser och samarbeten med exempelvis Världsbanken och IMF.
Över hälften av Somalilands begränsade statsbudget satsas på polis och säkerhetsstyrkor med förhoppningen att kunna bibehålla fred och stabilitet.
Till stora delar överlever Somaliland tack vare de pengar som skickas hem av utflyttade medborgare och genom försäljning av boskap till andra arabländer.
Fattigdomen är dock utbredd och den höga arbetslösheten syns på Somalilands gator där mängder av män bara går runt och tuggar khat.
-Närmare 70 procent av befolkningen är yngre än 30 år och utan ett erkännande har de ingen framtid, säger den tidigare matematikprofessorn Jama Musse.
Han återvände hem efter att ha bott i Italien och har nu startat ett kulturcenter som bedriver satsningar för ungdomar i Hargeisa.
-Världen kan inte bara blunda, utan borde interagera med Somaliland, säger Jama Musse.
Khadar Husein vid den brittiska organisationen Transparency Solutions menar att en stor del av befolkningen är lycklig – trots alla utmaningar.
Andra varnar dock för en växande muslimsk fundamentalism, en utveckling som kan vara särskilt farlig i ett land där situationen redan är så bräcklig.
-Unga män utan mål utgör en grupp som militanta extremister kan rekrytera från, säger juristen Rakiya Omaar, vid den lokala konsultfirman Chair of Horizon Institute, som arbetar med utvecklingsfrågor.
Många bedömare menar att en utveckling av Somalilands ekonomi kräver starkare band till grannlandet Etiopien, som är kontinentens näst mest befolkade land och enligt Internationella valutafonden det land vars ekonomi just nu växer snabbast i Afrika.
Avgörande för detta är en utveckling av hamnen i staden Berbera, en hamn som sedan länge varit utkonkurrerad av Djibouti längre norrut i Adenviken. En sådan satsning pågår också just nu, efter att ett Dubai-baserat företag förra året fick ansvar för att under de kommande 30 åren bygga ut och satsa på hamnen i Berbera. En del av satsningen handlar om att förbättra vägen från hamnområdet till den etiopiska gränsen 27 mil därifrån.
Etiopien saknar egna kuster och har sedan länge arbetat för att utöka tillgängligheten till havet. För närvarande går 90 procent av landets handel via det lilla Djibouti, som varje år tjänar stora pengar på hamnavgifter från Etiopien.
I Somaliland är förhoppningen att hamnen i Berbera skulle kunna ta en del av den etiopiska handeln, vilket är något som Etiopien dessutom ställer sig positivt till. Länderna har skrivit ett avtal om att utöka handeln via Berbera.
Sharmarke Jama är rådgivare till Somalilands regering och menar att hamnen i Berbera har mycket stor utvecklingspotential.
-Den skulle kunna bli en port till Afrika, och inte bara Etiopien. De ekonomiska fördelarna för Somaliland skulle kunna bli enorma, säger Sharmarke Jama.
Dessutom skulle hamnen kunna bana väg för ett erkännande, menar Sharmarke Jama.
-Detta eftersom våra ekonomiska intressen ligger i linje med hela regionens och vi blir mer ekonomiskt integrerade.
Samtidigt är det lite som talar för att Somaliland kommer att få ett internationellt erkännande. Orsaken är att många motsätter sig en delning av Somalia och dessutom finns det en oro för att ett erkännande av Somaliland skulle leda till fler splittringar i regionen.
Oavsett detta kan utvecklingen av hamnen i Berbera få stor betydelse för Somalilands befolkning.
I april förra året omkom 500 migranter efter att en båt kapsejsat i Medelhavet. I medierapportering uppgavs att en stor andel av de döda kom från Somalia, men i Hargeisa konstaterades att många av de döda egentligen kom från Somaliland.
-Varför ger de sig av? På grund av arbetslösheten. Vi har nått en viktig tidpunkt, vi har gått igenom en återhämtning, vi har fred – men många hinder återstår, säger Abdillahi Duhe, som tidigare var Somalilands utrikesminister och numera arbetar som konsult i Etiopien.
- Abdi Muhammad deltog i det somaliska inbördeskriget och visar med sin keps vad han tycker om hemlandet. Foto: James Jeffrey/IPS
- Mobila växlingskontor på en gata i Somaliland. Foto: James Jeffrey/IPS
- Arbetare vid hamnen i Berbera, som nu är under utbyggnad. Foto: James Jeffrey/IPS
- I huvudstaden Hargeisa finns både traditionella marknader och moderna hus byggda i glas. Foto: James Jeffrey/IPS
