Washington, 141030 (IPS) – FN:s gröna fond som ska hjälpa fattiga länder med klimatomställningar står nu redo att ta emot pengar. Detta efter att flera överenskommelser gjorts mellan rika och fattiga länder.
Överenskommelserna gäller olika administrativa regler som ska styra FN:s klimafond, GCF. De slöts bara några veckor innan ett stort finansieringsmöte om fonden ska hållas i Berlin den 19-20 november, där tanken är att GCF:s arbete ska komma igång på allvar.
-Fonden har nu kapaciteten att ta in och styra de resurser som kommer in för att uppnå betydande resultat ute på fältet, sa GCF:s chef Hela Cheikhrouhou, efter att en serie styrelsemöten nyligen hållits på Barbados.
FN:s gröna fond är det internationella samfundets största satsning för att hjälpa fattiga länder att hantera de effekter som klimatförändringarna för med sig. Satsningen innebär att världens rika länder – åtminstone underförstått – medger att de länder som bidragit minst till klimatförändringarna kommer att drabbas värst av dess effekter.
I samband med det stora klimatmötet i Köpenhamn 2009 lovade de rika länderna att från år 2020 årligen bidra med motsvarande 700 miljarder kronor till fattigare länders klimatomställning. Den gröna fonden ska bli central i denna satsning.
Förra året öppnade fonden ett sekretariat i Sydkorea, men tillräcklig finansiering har saknats. Just nu är målsättningen att få in motsvarande knappa 110 miljarder kronor som ett startkapital, och det är en summa som måste uppnås i samband med mötet i Berlin.
Nyligen utlovade Frankrike och Tyskland att bidra med motsvarande drygt sju miljarder kronor var till fonden, och Norge, Sydkorea och Mexiko har nyligen utlovat lägre summor. Sveriges nya regering har utlovat 500 miljoner kronor till fonden under det kommande året.
Sammantaget innebär dock detta att GCF hittills bara har fått in knappa 22 miljarder kronor, vilket är mindre än en femtedel av det mål som satts för i år.
-Den goda nyheten är att fondens grund nu finns på plats – men det kommer inte att räcka långt om inte mötet i Berlin resulterar i ambitiösa åtaganden, säger Alex Doukas, vid tankesmedjan World Resources Institute i Washington till IPS.
Blickarna vänds nu främst mot USA och EU, som ännu inte har meddelat hur stora summor de planerar att bidra med. Vissa bedömare menar att en skälig summa från USA borde ligga på motsvarande 35 miljarder kronor, medan EU borde bidra med drygt 43 miljarder.
Men även om GCF som institution nu är redo att ta emot pengar så återstår fortfarande flera frågor kring hur fonden ska distribuera sina kommande resurser.
-Det finns en större klarhet kring hur fonden ska investera, men få riktlinjer kring exakt vad den ska investera i, säger Alex Doukas, som deltog vid förra veckans styrelsemöten i Barbados.
Vissa bedömare uttrycker dock en försiktig optimism om att de enskilda länderna ska få en större kontroll över de beslut som fattas. Projekt som godkänts av GCF kommer bland annat att innehålla en klausul som säkerställer att regeringarna i de länder där projekten ska genomföras inte motsätter sig det. Denna klausul ska ha krävts av företrädare från utvecklingsländer som ingår i GCF:s styrelse – en styrelse bestående av 24 ledamöter – varav hälften kommer från fattiga länder och den andra hälften från rika länder.
-En sak som var annorlunda vid detta möte var att utvecklingsländerna var beredda att ta ställning för vissa principer, säger Karen Orenstein från organisationen Friends of the Earth till IPS.
Karen Orenstein deltog vid diskussionerna på Barbados, och hon menar att den nu godkända regel som föreskriver att länder har möjlighet att motsätta sig föreslagna projekt varit en stridsfråga under lång tid.
De nya överenskommelserna innebär även att utvecklingsländer ska ges möjlighet att få direkta bidrag från klimatfonden, utan att några mellanhänder engageras. De länder som bidrar med pengar till fonden kommer heller inte att ges möjlighet att öronmärka sina bidrag till några särskilda satsningar.
-Det är mycket viktigt att det blir länderna själva som sitter på förarplatsen i fråga om var dessa resurser ska satsas, säger Annaka Carvalho, vid biståndsorganisationen Oxfams amerikanska avdelning, som också deltog vid förhandlingarna i Barbados.
