Bisjkek, 140407 (IPS) – Det statskontrollerade ryska oljebolaget Rosneft vill förvärva en majoritetsandel i det statskontrollerade bolag som äger alla Kirgizistans civila flygplatser.
Förhandlingarna har väckt oro i vissa kretsar i huvudstaden Bisjkek och en del menar att landets suveränitet är hotad. Men med den djupa korruptionen, den svaga politiska styrningen och det avlägsna geografiska läget menar en del bedömare att landet har få alternativ.
Rosneft har främst visat intresse för ett uppköp av företaget Manas International Airport som tagit sitt namn efter den största flygplatsen som bolaget äger. Förutom Manas som ligger utanför Bisjkek, har företaget tio mindre flygplatser runt om i landet, men de flesta är inte i bruk.
I nästan 13 år har amerikanerna haft en militärbas på platsen, men i juli i år ska trupperna lämna Manas. Utan pengarna från USA menar kirgiziska företrädare att bolaget, som till 79 procent är statligt ägt, kommer att få ekonomiska problem.
I februari undertecknade Rosnefts styrelseordförande Igor Setjin, som anses vara en nära allierad till Rysslands president Vladimir Putin, och Kirgizistans tillförordnade premiärminister Djoomart Otorbaev en icke-bindande överenskommelse som innebär att Rosneft väntas köpa 51 procent av bolaget för omkring en miljard dollar.
Enligt överenskommelsen har Rosneft planer på att göra flygplatsen till en internationell knutpunkt. I ett separat dokument beskriver det ryska oljebolaget att man även planerar att ta över 50 procent av bränslehanteringen vid flygplatsen i Osj, som är Kirgizistans näst största, samt att köpa upp Bisjkeks oljebolag som har bensinstationer i huvudstaden.
Manas vice ordförande Dair Tokobaev säger att bolaget måste få nya inkomster när den amerikanska militärbasen läggs ner.
-Vi har en hel del problem. Vi behöver en investerare, säger Tokobaev.
Sedan 2010, när Kirgizistans regering började tala om att amerikanerna skulle behöva ge sig av, har president Almazbek Atambajev sagt att en modernisering av landets flygplatser och skapandet av en internationell knutpunkt är en av hans främsta prioriteringar. I en tv-intervju den 27 mars i år visade han starkt stöd för den planerade Rosneft-affären.
Under de senaste åren har ryska statskontrollerade bolag tagit över allt fler viktiga kirgiziska tillgångar. I december förvärvade den ryska gasjätten Gazprom bolaget Kyrgyzgaz som har hand om distributionen av gas i Kirgizistan och som var i djup ekonomisk kris. Det ryska vattenkraftbolaget Rushydro väntas göra investeringar motsvarande flera hundra miljoner dollar i Kirgizistan och det ryska energibolaget Inter Rao väntas bygga ett vattenkraftverk i Narynfloden, en investering på motsvarande två miljarder dollar.
Kirgizistan är allt mer beroende av Ryssland. Migrantarbetare från Kirgizistan som arbetar i Ryssland bidrar med motsvarande en tredje del av Kirgizistans bruttonationalprodukt. Ryssland har en stor andel trupper i landet och allt fler statliga tillgångar köps upp av ryska intressen.
Analytikern Marat Kazakpaev i Bisjkek säger att Kirgizistan behöver utländska investeringar men att landet bör inrikta sig på att locka till sig privata investerare. Han menar att Ryssland vill utöka sitt geopolitiska inflytande i regionen.
-Det faktum att Rosneft är ett statligt ägt bolag ger överenskommelsen en politisk kontext. Det här handlar inte om affärer utan om politik, säger han.
Korruptionen och den politiska instabiliteten i Kirgizistan uppges skrämma bort västerländska investerare.
“Låt oss erkänna det öppet, om det ska bli några investeringar måste de komma från Ryssland. Det kommer inga investeringar från väst. Rosnefts intresse för Manas kan betraktas som ett första steg till att Kirgizistan går med i en ryskledd tullunion,” sa ekonomen Meimanbek Abdyldaev i en intervju i den amerikanska radiostationen Radio Liberty i Kirgizistan.
*Denna text har tidigare publicerats av Eurasianet.org
