Bisjkek, 140404 (IPS) – Den globala uppvärmningen orsakar krympande glaciärer med stora risker för att smältvatten skapar översvämningar i Kirgizistan. Men bristande resurser och byråkrati försämrar landets möjligheter att förhindra katastrofer.
Forskare vid Kirgizistans myndighet för geologi och mineralresurser besöker regelbundet väderstationen på glaciären Adygene som ligger 3 600 meter över havet för att följa glaciärsjöarnas utbredning i bergen ovanför Kirgizistans huvudstad Bisjkek.
Den största av de 18 sjöar som de observerar utgör ett potentiellt hot mot huvudstaden som ligger 40 kilometer längre ner i dalen, berättar Vitalij Zaginaev som arbetar vid myndigheten.
-Sjön har is som tinar långsamt och som fyller på floden Ala-Archa med vatten. Om temperaturen stiger för snabbt, smälter isen snabbt och kan orsaka skred som kan utgöra en fara även för Bisjkek, säger Vitalij Zaginaev.
På grund av den globala uppvärmningen krymper glaciärerna och nytt smältvatten bildar sjöar och risken för att glaciärsjöar brister och orsakar stora översvämningar ökar. FN:s miljöprogram Unep förklarade redan 2007 att bristande glaciärsjöar kunde leda till de största katastroferna i glaciärområden.
Men redan innan 2007 hade Centralasien upplevt konsekvenserna av klimatförändringarna. I juli 1998 dog 100 personer vid en översvämning i Shakhimardan-dalen som Kirgizistan delar med Uzbekistan. Vid en liknande översvämning i Shakhdara-dalen i Pamir-bergen i Tadzjikistan 2002 dog 23 personer. I båda fallen varnades inte de lokala samhällena och de fick ingen möjlighet att vidta katastrofåtgärder.
Snäva budgetar och byråkrati försämrar idag Kirgizistans möjligheter att förhindra liknande katastrofer, även om dessa skulle slå hårt mot befolkningen i områden kring huvudstaden.
När isen som höll tillbaka sjön Teztor ovanför huvudstaden Bisjkek smälte den 31 juli 2012 så hade forskare vid myndigheten för geologi och mineralresurser förutsagt det med stor precision.
-Inom bara några dagar steg vattennivån med 16 centimeter, säger Sergej Erokhin från myndigheten.
Men det tog landets myndighet för krisberedskap, MChS, flera dagar att utfärda en varning efter att de tagit emot informationen från forskarna.
-Vi informerade myndigheten för krisberedskap tio dagar i förväg, men de började inte sätta upp varningsskyltar och evakuera människor förrän precis innan vattnet steg, säger Erokhin.
Davletbek Alimbekov, biträdande chef för MChS, menar dock att det var tack vare myndighetens beredskapsplan som ingen omkom och inga skador uppstod. Lokala källor uppger dock att det stigande vattnet ledde till stora materiella skador, bland annat förstördes rörledningar till en fabrik som producerar mineralvatten.
Schweiz och Kirgizistan har en liknande topografi och 2008 brast sjön Grindelwald i Bern-området och orsakade stora översvämningar och materiella skador till ett värde av motsvarande en halv miljon dollar. För att undvika liknande katastrofer i framtiden har den schweiziska regeringen och lokala myndigheter investerat stora summor i en dräneringskanal och övervakningsstationer. En särskild webbplats informerar områdets invånare om förändringar kring glaciären och sjön.
Glaciärforskaren Wilfried Haeberli vid universitetet i Zürich säger att risken för att sjöar brister ökar när sjöarna blir allt fler.
-Det gäller särskilt höga bergsområden i Centralasien, Himalaya, Anderna och Alperna.
Han förutspår att 600 nya sjöar i Schweiz kommer att bildas till följd av smältande glaciärer under de kommande hundra åren.
Haeberli säger att ett sätt att minska risken för stora översvämningar är att på konstgjord väg sänka sjöarnas vattennivåer eller bygga dammar för att hejda plötsliga vattenmassor.
Kirgizistan har inte samma resurser till förebyggande åtgärder som Schweiz. Kirgiziska forskare säger att de endast har möjlighet att studera en bråkdel av de 330 sjöarna runt om i landet som Alimbekov från MChS menar är i riskzonen för att brista i år.
*Denna text har tidigare publicerats av Eurasianet.org
