Caracas, 140311 (IPS) – Minst 20 personer har dödats i samband med protesterna i Venezuela. Av de som dödats har sju personer skjutits i huvudet. Den enorma tillgången på vapen ökar spänningarna i landet, framhåller människorättsexperter.
Demonstranterna är missnöjda med hur president Nicolás Maduro styr landet och protesterar mot bristen på livsmedel, en skenande inflation och utbredd brottslighet. Protesterna har pågått sedan den 4 februari.
Armén och polisen och några tusen civila med vapenlicenser har rätt att bära vapen, men det finns hundratusentals, kanske miljontals, illegala vapen i omlopp i landet, enligt Amnesty international.
-Konstitutionen förbjuder uttryckligen användningen av vapen och giftiga ämnen i övervakningen av fredliga demonstrationer, säger aktivisten Marino Alvarado från människorättsorganisationen Provea, till IPS.
Vissa områden är höljda i tårgas och rök från de brinnande barrikaderna varje kväll. Skott avlossas från fordon, ofta från motorcyklar.
Hantverkaren Bassil Dacosta var den första som sköts till döds den 12 februari i samband med att oppositionen genomförde en demonstration i centrala Caracas. Anställda vid underrättelsetjänsten Sebin var på plats, trots att president Nicolás Maduro uppger att de fått order om att hålla sig borta. Regeringsvänliga grupper, så kallade colectivos, fanns också på plats. Juan Montoya, ledare för ett av dessa, dödades också vid samma demonstration.
En ung kvinna som för första gången deltog i en demonstration samt en granne till henne och en militärpolis inom nationalgardet blev de dödsoffer som följde i delstaterna Carabobo och Aragua. En ung student dödades efter att ha blivit beskjuten på nära håll. Den 6 mars sköts två personer till döds av oppositionella, varav en person från nationalgardet och en person på motorcykel.
Övervakningen av demonstrationerna i mer än 50 städer är främst nationalgardets uppgift – vilka är en del av det nationella försvaret, som tillsammans med armén, flottan och flygvapnet utgör de väpnade styrkorna på cirka 135 000 soldater i detta land med 30 miljoner invånare.
Inom nationalgardet har folkgardet, inrättat av den tidigare presidenten Hugo Chávez, arbetat aktivt för att slå tillbaka protesterna.
Den bolivarianska nationella polisen, som bildades 2009, har också varit involverad medan regional och lokal polis enligt lag varit tvungna att avstå från inblandning.
Men i huvudstaden Caracas och i andra städer i de centrala delarna av landet har colectivos, beväpnade regeringsvänliga grupper, attackerat demonstranter, förstört butik, bostäder och fordon i stadsdelar där oppositionen är i majoritet.
Rocío San Miguel från organisationen Control Ciudadano para la Seguridad, la Defensa y la Fuerza Armada säger att det är troligt att dessa beväpnade grupper koordineras tillsammans med folkgardet för att verka i konstitutionens gränstrakter.
Några av grupperna uppstod i det fattiga bostadsområdet 23 de enero i västra Caracas. En del av medlemmarna har tillhört gerillagrupper som var aktiva innan Hugo Chávez tillträdde 1999. Grupperna kontrollerar små territorier.
-De styr allt från säkerhet till handel med narkotika inom deras område och skyddar sig bakom påstådd lojalitet med regeringen, säger Luis Cedeño vid organisationen Paz Activa, till IPS.
En del colectivos bedriver sociala program på uppdrag av regeringen.
-Vi bär inga vapen för tillfället. Men om Venezuelas demokrati hotas av en kupp som vid 2002 kommer vi att ta fram våra vapen och luvor, säger Alberto Carías från Túpac Amaru, en utbrytargrupp från den revolutionära rörelsen Tupamaros som spridit sig från 23 de enero över hela landet och som stödjer Venezuelas förenade socialistiska parti som sitter vid makten.
I samband med ettårsdagen av Chávez död den 5 mars uppmanade president Nicolás Maduro colectivos att hjälpa till att bekämpa oppositionens protester. På några timmar hade grupper av civila på motorcyklar rivit barrikader som oppositionen byggt.
-Presidenten bryter mot konstitutionen när han uppmanar civila att ta kontroll över demonstrationerna, säger Marino Alvarado från människorättsorganisationen Provea.
Pensionerade befäl som tillhör oppositionsgrupperna uppger att Maduro vänder sig till civila grupper på grund av att stödet för honom minskar, särskilt inom flygvapnet, flottan och delar av armén.
