Prag, 111123 (IPS) – I fler än 40 länder i världen döms människor till prygling eller andra kroppsstraff för att de begått narkotikabrott. Detta trots att straffen bryter mot internationell rätt och dessutom är ineffektiva. Det skriver organisationen Harm Reduction International, HRI, i en ny rapport.
Kroppsbestraffningarna döms ut i syfte att avhålla människor från droger, men enligt experter har straffen inga positiva effekter när det gäller att komma tillrätta med missbruk. Däremot orsakar de grymma straffen långvarigt psykiskt lidande hos de personer som utsätts.
Eka Iakobishvili, författare till rapporten “Inflicting Harm: Corporal Punishment for Drug and Alcohol Offences in Selected Countries”, säger till IPS att kroppsbestraffningarna är betydligt vanligare än dödsstraffen – och mycket allvarliga.
-Detta är ett “tyst” ämne som är en lika allvarlig fråga som användandet av dödsstraffet i samband med narkotikabrott. Det är dessutom ett straff som istället för att hjälpa någon ur ett missbruk kan förvärra det, säger Eka Iakobishvili.
Enligt HRI, en organisation som arbetar för så kallad skadebegränsning inom narkotikapolitiken, använder sig fler än 40 länder av kroppsstraff för en rad brott. Dessa straff finns antingen inskrivna i brottsbalken, eller utgår i vissa fall från sharialagar.
Det finns inga ordentliga sammanställningar över hur många kroppsliga bestraffningar som verkställs över världen. Men icke-statliga organisationer bedömer att tusentals, kanske tiotusentals, människor varje år utsätts för piskstraff eller andra former av fysiska bestraffningar, och även barn.
Denna typ av straff syftar inte till att misshandla den dömde till döds, men det händer att skadorna blir så svåra att den slagne avlider av sina skador.
Många offer vittnar om de fruktansvärda plågor som straffen ofta innebär.
Amnesty publicerade förra året en rapport om situationen i Malaysia, där innehav av narkotika kan leda till prygling. En man berättade i rapporten om hur straffet “kändes som om någon skurit upp min arm och hällt chili i såret”, medan ett annat offer beskrev pryglingen som att “bli bränd och skuren med en kniv”.
I samma rapport vittnade även personer om hur de svimmat av smärta och bett om nåd. Många berättade även om de psykiska men som straffet orsakat och att de fått permanenta ärr efter misshandeln.
Enligt psykologer kan kroppsliga bestraffningar orsaka posttraumatiskt stressyndrom.
Enligt HRI kan dessutom straffen leda till att offren ökar sin användning av droger. Detta trots att de stater som utövar straffen hävdar att de har en avskräckande effekt och minskar risken för att någon ska återfalla i brott.
-Straffet syftar till att förödmjuka och förnedra personen. Detta kan få långtgående effekter och leda till att offrens självförakt ökar, och på grund av det kan de börja använda tyngre droger än tidigare – vilket bara förvärrar deras problem, säger Eka Iakobishvili.
HRI:s ordförande Rick Lines säger till IPS att en effektiv narkotikapolitik måste ha en vetenskapligt bevisad effekt, bygga på en respekt för de mänskliga rättigheterna samt följa internationella regler.
-Kroppsbestraffningar för narkotikabrott bryter mot alla dessa kriterier. Det handlar snarare om att stater försöker hantera ett drogproblem med brutalitet, säger Lines.
