Lagos, 111124 (IPS) – I mars 1998 dömdes Olaniyi Emiola till döden av en domstol i Nigeria, för ett väpnat rån han inte begått. Efter sex år i landets dödsceller mötte han en fånge som bar samma namn som honom – rånaren som begått det brott Emiola hade dömts för.
Den 17 mars 1998 stod den då 22-årige Olaniyi Emiola och väntade på utslaget från domstolen i staden Ibadan. Han hade svårt att ta in beskedet – han dömdes till döden för ett rån han inte begått.
-Flera av mina familjemedlemmar grät, vi grät allihopa. Det hela var som en mardröm, säger Emiola, som nu hunnit bli 35 år gammal.
Mardrömmen började tre år tidigare då polisen grep Emiola som misstänkt för att ha begått ett väpnat rån – ett brott som kan leda till dödsstraff i Nigeria. Även en annan misstänkt hade gripits, och den personen intygade att Olaniyi Emiola inte hade varit med och begått brottet.
-Men polisen hävdade att rånaren bara försökte skyla över min skuld, berättar Emiola för IPS.
Trots sin oskuld dömdes Emiola till döden. Men år 2004, efter att ha suttit i dödscell i sex års tid träffade Emiola den skyldige till brottet. Mannen, som bar samma för- och efternamn som Emiola, hade då dömts till döden för ett annat rån, och var nu beredd att ta ansvar för det brott som Emiola blivit oskyldigt dömd för. Emiola skrev därför till delstatens åklagare och guvernör och begärde att få sitt fall omprövat – men hans vädjan besvarades inte.
Som tur var engagerade sig dock pastor Hezekiah Olujobi, ordförande för Centret för rättvisa, nåd och försoning – en organisation som kämpar för oskyldigt dömda. Och om inte det hade skett hade sannolikt Emiola fortfarande suttit i dödscellen, eller kanske till och med varit död i dag.
Det kom att ta ytterligare tre års tid, men till sist släpptes Emiola fri i januari i år.
-Du kan bara tänka dig vad som hade skett med denna man om inte vi hade engagerat oss, säger Olujobi.
Fallet ger näring till den kritik som riktats från människorättsorganisationer som menar att landets domstolsväsende inte kan garantera rättvisa rättegångar.
-Under åren har vi kunnat se att det inte går att lita på det nigerianska rättssamhället, säger Princewill Akpakpan, vid Medborgarrättsorganisationen i Lagos, som är en av landets främsta människorättsorganisationer.
Enligt Akpakpan griper landets polis personer godtyckligt och tvingar ibland de gripna att erkänna brott de inte har begått. Dessutom är polisutredningarna ofta undermåliga.
Pastor Hezekiah Olujobi menar att det kan finnas många fler i Nigerias dödsceller som är oskyldigt dömda.
-Vid fängelset Abeokuta (en av de anstalter där Emiola satt), har vi identifierat sex andra personer i dödscellerna som tycks ha blivit oskyldigt dömda, säger Hezekiah Olujobi.
Emiola menar att den värsta orättvisa en människa kan utsättas för är att bli oskyldigt dömd.
-Domstolen erbjöd mig ingen rättvisa överhuvudtaget. Det var som något inplanerat, de bara levererade en fällande dom mot mig, säger han.
Emiola kunde dessutom inte överklaga sin dom eftersom domstolen, som hade instiftats av det dåvarande militärstyret, inte erbjöd dömda den möjligheten.
Enligt Amnesty International dömdes fler än 2 600 personer till döden under militärstyret mellan 1970 och fram till 1999, och de flesta dödsdomarna levererades av just den typ av specialdomstolar som dömde Emiola.
Dessa domstolar avskaffades i samband med att Nigeria återgick till ett civilt styre 1999, och i samband med det fick de dömda också möjlighet att överklaga sina domar. Enligt Amnesty har dock många människor avrättats i landet utan att först ha blivit informerade om möjligheten att överklaga sina domar.
Amnesty hävdar dessutom att många av de 700 personer som för närvarande sitter i Nigerias dödsceller dömdes av de domstolar som fanns under militärstyret.
-Det finns ett starkt samband mellan fattigdom och dessa domar. Vanligtvis har inte de anhöriga till de åtalade de pengar som behövs för att driva fallen vidare, säger Olujobi.
År 2004 slog en kommitté som tillsatts av Nigerias regering fast att det fanns brister i landets rättsväsende. Kommittén rekommenderade samtidigt att inga flera dödsstraff skulle verkställas fram till dess att risken för att oskyldiga skulle riskera att dömas hade “minimerats”.
Inofficiellt har det sedan 1999 funnits ett moratorium mot avrättningar i Nigeria. Men enligt Amnesty genomfördes trots detta minst sju avrättningar i landet mellan åren 2009 och 2010.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
