Tegucigalpa, 100512 (IPS) – Under sina första hundra dagar som Honduras president har Porfirio Lobo arbetat hårt för att få omvärlden att erkänna hans regering. Målet är att häva den isolation Honduras drabbades av efter att den tidigare presidenten avsattes i en statskupp i slutet av juni förra året.
Men hittills har arbetet gått trögt. Efter att Lobo svurits in som president den 27 januari, efter ett val som anordnats av en regering som omvärlden ogiltigförklarat, har landet återupprättat de diplomatiska förbindelserna med 51 länder, enligt utrikesdepartementet. Det är dock fortfarande oklart när och om Honduras kommer att tillåtas återingå i regionala samarbetsorgan som det centralamerikanska integrationssystemet SICA och de amerikanska staternas organisation, OAS.
Gentemot FN har relationerna normaliserats, och landets nye FN-ambassadör heter Lizzie Flores, dotter till den förre presidenten Carlos Flores, som tillhör det liberala oppositionspartiet.
Lobo representerar högerpartiet Nationella partiet, medan den störtade presidenten Zelaya tillhör landets andra traditionellt starka parti, det liberala mittenpartiet. Men efter att ha tillträtt som president blev Zelaya alltmer vänsterinriktad i sin politik, vilket retade upp många av hans egna partivänner, men också landets konservativa krafter. Till sist slutade hans styre med en statskupp, som utlöste en politisk kris och skapade stora spänningar i landet.
I samband med att Lobo i förra veckan firade hundra dagar vid makten nåddes han av ett negativt besked då OAS generalsekreterare José Miguel Insulza meddelade att man ännu inte är beredda att diskutera att låta Honduras återfå sin plats i den regionala samarbetsorganisationen. Lobo och hans närmaste hade hoppats att frågan skulle avgöras innan sommaren, men den kommer inte att tas upp förrän i slutet av året, meddelade José Miguel Insulza.
Insulza, som nyligen deltog i lanseringen av den sanningskommission som under de kommande åtta månaderna ska utreda omständigheterna kring kuppen i Honduras, har meddelat att landet även måste genomföra andra åtgärder. OAS-ledaren har bland annat uppmanat regeringen att utreda de eventuella människorättsbrott som har begåtts, samt krävt att regeringen tillåter att Zelaya återvänder till landet. Den tidigare presidenten hotas för närvarande av åtal i hemlandet.
Enligt den politiske analytikern Ernesto Paz så vill OAS vänta till slutet av året med att behandla Honduras eftersom samarbetsorganisationen vill invänta vad sanningskommissionen kommer fram till.
-Sanningskommissionen kommer antagligen att lägga fram sin rapport då, därför verkar det klokt att vänta med att behandla frågan om Honduras eventuella återinträde, säger han.
Paz menar att det är nödvändigt att Zelaya kan återvända från sin exil i Dominikanska republiken för att landet ska kunna normalisera sina internationella relationer.
Zelaya återvände till Honduras i september, men tvingades då ta skydd på den brasilianska ambassaden, där han blev sittande i fyra månader. I samband med att Lobo svors in fick han dock tillåtelse att lämna landet.
De internationella påtryckningarna på Honduras stärktes ytterligare i tisdags i förra veckan då en majoritet av företrädarna för de tolv länder som ingår i den sydamerikanska samarbetsorganisationen Unasur hotade med att bojkotta det kommande toppmötet mellan Latinamerika och EU som snart ska hållas i Madrid, om Lobo deltar.
Dagen därpå meddelade Lobo att han antagligen inte tänkte delta i toppmötet.
-Jag vill inte förorsaka problem, och om jag tvingas till en uppoffring för att undvika en onödig konflikt, så kommer jag att överväga det och komma fram till rätt beslut, sade Lobo.
På torsdagen kom så beskedet att Lobo inte deltar i toppmötet, utan istället i ett möte mellan Centralamerikanska ledare och EU-företrädare dagen efter toppmötet i Madrid.
Sociologen Eugenio Sosa påpekar att Lobos kamp för att skapa legitimitet från det internationella samfundet hittills har gått trögt, vilket bevisas av att presidenten nu tvingas omboka sina planer för toppmötet i Madrid. Sosa understryker att medlemmarna i Unasur förblivit starka motståndare till tanken på att erkänna Lobo, som vann en jordskredsseger i det val som hölls i slutet av november förra året.
Av de tolv medlemsstaterna i Unasur så har hittills endast Colombia och Peru erkänt Lobos regering.
