New York, 100217 (IPS) – Haitis folk har sett miljontals dollar i bistånd komma och gå under årens lopp, statskassan har tömts av korrupta ledare och Världsbankens och Internationella valutafondens krav på strukturanpassning har slagit hårt mot befolkningen. Frågan är hur de stora mängderna bistånd kommer att påverka landet den här gången.
Haiti är det fattigaste landet på det västra halvklotet och dess befolkning har sett mängder av biståndsprogram startas och läggas ned. Korrupta ledare har skott sig på befolkningens bekostnad samtidigt som många av landets fattiga tvingats leva på mindre än en eller två dollar per dag.
Familjen Duvalier styrde landet från 1957 till 1986. François “Papa Doc” valdes av en stor majoritet väljare men väl vid makten blev han en fruktad diktator bland annat genom sin skräckinjagande säkerhetsstyrka. François Duvaliers son, Jean-Claude, “Baby Doc” följde i sin fars fotspår, men störtades vid en revolt 1986. “Baby Doc” flydde till Frankrike tillsammans med miljontals dollar från statskassan.
Nätverket Jubilee USA, som uppmanar till skuldavskrivningar för världens fattigaste länder, beräknar att “Baby Doc” förde över minst 500 miljoner dollar från statskassan, motsvarande 3,6 miljarder kronor, till sina privata konton. De uppger också att 45 procent av Haitis utlandsskulder de senaste årtiondena har ackumulerats under familjen Duvaliers korrupta styre.
– Sedan 1804 har Haiti haft 30 statskupper och 20 olika konstitutioner, säger Robert Muggah, vid det Genève-baserade forskningsprojektet Small Arms Survey.
Det är därmed inte förvånande att många haitier är cyniska när det gäller utsikterna för att de nya biståndsinsatserna ska leda till någonting annorlunda. Många experter hävdar att Haiti, som länge varit en mottagare av bistånd, har flera exempel på hur man inte ska administrera bistånd.
En rapport från år 2006 från den Nationella akademin för förvaltningsekonomi i USA med titeln “Varför utländskt bistånd till Haiti misslyckats” lyfter fram flera brister. Trots att biståndet under årens lopp uppgått till 9 miljarder dollar, motsvarande 65 miljarder kronor, ligger Haiti långt ner på internationella mätningar som gäller utveckling, och fattigdomen är utbredd.
Haiti har också drabbats hårt av förlorad arbetskraft när välutbildade valt att lämna landet. Det amerikanska biståndsorganet USAID har varit ledande när det gäller biståndsinsatser i Haiti. Jess T. Ford vid utrikesdepartementet i USA skriver i en rapport från år 2000 att USA:s bistånd för uppbyggnad av Haitis rättssystem på över 97 miljoner dollar de senaste sex åren, motsvarande 704 miljoner kronor, inte har gett det resultat man väntat sig.
Enligt rapporten fullgör inte polisen sin plikt när det gäller att upprätthålla lag och ordning, rättsapparaten har brist på personal och för svaga institutioner, dessutom finns ingen effektiv tillsyn för att förhindra korruption.
Många experter hävdar också att en del bistånd gjort mer skada än nytta. Lån från Världsbanken, Internationella valutafonden, IMF, och Interamerikanska utvecklingsbanken, IDB, med sina strukturanpassningsprogram som motkrav ledde bland annat till att landet öppnade upp för import av billiga jordbruksprodukter från USA.
Bönder som inte klarade konkurrensen slutade odla ris och flyttade in till städerna där många hamnade på arbetsplatser med svältlöner. Befolkningen på höglandet drevs att skövla skogen för tillverkning av säljbart träkol – vilket inneburit en ekologisk katastrof.
En återkommande fråga är vad biståndet efter jordbävningskatastrofen kommer att leda till den här gången och om landets president René Préval kommer att klara av att hantera de stora mängderna bistånd som kommer att strömma in i landet de närmsta månaderna.
