Kairo, 090925 (IPS) – Sophämtarna i Kairo-stadsdelen Giza har återgått till sitt arbete efter en månadslång strejk. Men det kommer att ta flera veckor att forsla undan de 25 000 ton sopor som finns samlade på gatorna och troligtvis ännu längre att lösa de underliggande problemen bakom konflikten – varav ett är den masslakt av grisar som landets myndigheter beordrade tidigare i år.
– Vi drunknar i sopor, säger slaktaren Hany El-Sayed.
Utanför hans butiksfönster reser sig en enorm hög med skräp.
– Vi betalade en lastbilschaufför för att köra bort sophögen, men dagen därpå var den tillbaka – och var ännu större. När folk hörde att vi forslade bort soporna så tog de med sig allt skräp de kunde bära och dumpade det här.
Alla tomma utrymmen och gatuhörn i Giza förvandlades till soptippar i augusti efter att en konflikt uppstått mellan den lokala myndigheten och det italienska renhållningsföretag som har kontrakt på att sköta sophämtningen i den tätbefolkade stadsdelen.
Konflikten har egentligen pågått i flera år och handlar om att de lokala myndigheterna anser att det italienska företaget IES ska bedriva sophämtning dygnet runt, medan företaget anser att man enbart kommit överens om att tömma sopor en gång om dygnet. Myndigheten har svarat med att bötfälla företaget.
Enligt IES språkrör Ahmed Nabil är böterna så höga att man har fått svårt att betala ut löner till sina anställda och sköta om sin utrustning – vilket i sin tur gjort det svårare för bolaget att utföra sitt arbete.
Att konflikten eskalerade i sommar hänger samman med att Egyptens hälsovårdsmyndigheter beordrade att alla landets 300 000 grisar skulle slaktas, för att förebygga svininfluensan. En åtgärd som Världshälsoorganisationen menar var helt onödig, och som dessutom slog hårt mot huvudstadens sophantering.
I flera årtionden har sophämtare, som kallas zebaleen, livnärt sig på att hämta upp sopor i människors bostäder och sedan sorterat och återanvänt det som gått att återvinna. När stadens myndigheter i stället beslutade sig för att hyra in utländska företag för att sköta sophämtningen uppstod en konflikt med stadens 60 000 sophämtare. Lösningen blev att man kom överens om att företagen skulle anställa de traditionella sophämtarna och låta dem bära ut soporna till uppsamlingsplatser där sopbilar skulle ta hand om och köra iväg avfallet.
– Systemet hade sina problem, men det fungerade, säger Ibrahim Attia vid den lokala myndigheten.
Enligt Attia fortsatte sophämtarna att sortera ut återvinningsbart material från soporna, vilket ledde till att den totala mängden avfall minskade.
Den stora slakten på grisar förstörde dock detta system, berättar miljökonsulten Yasser Sherif. – Problemet är att sophämtarna även brukade sortera ut allt organiskt material och använda det som foder till sina grisar, vilket innebar ett effektivt återbruk av sopor. Men nu när det inte finns några grisar vet ingen var man ska göra av allt organiskt material.
När sophämtarna slutade sortera avfallet växte plötsligt mängden sopor mycket snabbt. Vissa sophämtare började dessutom försöka dryga ut sina usla löner genom att kräva betalt för att hämta upp hushållens sopor. För att slippa betala dumpade många hushåll sitt avfall på gatorna.
Den ökande mängden avfall ledde till stora problem för renhållningsföretagen. Soptunnorna måste tömmas oftare, och när det inte sker bötfälls företagen. Detta samtidigt som befolkningen beklagar sig över att hela Kairo förvandlats till en soptipp.
Denna vecka har IES utlovat att åter börja arbeta som vanligt, men experter menar att det kommer att krävas ett bättre sopsorteringssystem för att man på sikt ska kunna hantera de 13 000 ton avfall som produceras i Kairo varje dag.
Bland annat har man diskuterat att låta sophämtarna sortera ut allt organiskt material och lägga det i komposter, eller att uppmuntra uppfödning av getter utanför staden för att låta dessa djur ta den plats som grisarna tidigare hade i sopsorteringskedjan.
En annan tanke är att införa sopsortering i människors hem. De försök med sopsortering som genomförts i Egypten har dock haft varierande resultat. Hittills har man kunnat notera ett stort samband mellan hushållens inkomster och dess förmåga att följa rekommendationerna för sopsortering – ju fattigare ett område är, desto bättre är man på att sopsortera.
*IPS erbjuder våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
