Buenos Aires, 080926 (IPS) – De skenande matpriserna har tvingat allt fler fattiga argentinare att ställa sig i köerna till soppköken. Nu har gästerna blivit så många att vissa soppkök tvingas avvisa besökare.
– Det skär i mitt hjärta eftersom jag vet att dessa barn inte har något att äta, men jag har inte mer mat att dela ut, säger Estela Esquivel, som tvingats avvisa en del av de barn som kommit till hennes soppkök i slumområdet La Cava i norra Buenos Aires.
Maten räcker till kvällsmål åt 160 barn och deras mammor. För ett par år sedan kunde Estela Esquivel dela ut mat till dubbelt så många.
– Efterfrågan har inte sjunkit, men vi får betydligt mindre mat att dela ut. Nästan ingen skänker bort mat till oss längre och det månadsbidrag vi får från de lokala myndigheterna räcker bara i två veckor.
De snabbt stigande matpriserna har slagit mycket hårt mot de fattiga – och det gäller även dem som har en försörjning. – En del har arbeten, men kommer ändå hit för att få mat eftersom de inte har råd att köpa det själva, berättar Esquivel. Enligt landets statistikmyndighet är drygt 20 procent av landets medborgare fattiga. Den är en stor minskning mot rekordsiffran på 54 procent, som uppmättes när den ekonomiska krisen i landet var som allra värst år 2002. Men statistiken ifrågasätts av en del kritiker. Sociologen Ernesto Kritz, som arbetar för opinionsinstitutet Sel Consultores, säger att fattigdomen började öka igen under förra året, och att dryga 31 procent av befolkningen var fattiga under årets första halvår. För drygt ett år sedan övertog inrikesdepartementet ansvaret för statistikmyndigheten, och många menar att den statistik som numera presenteras är otillförlitlig. Även inflationssiffrorna är starkt ifrågasatta. Enligt myndigheterna har matpriserna stigit med enbart tre procent under det senaste året. Andra bedömare hävdar däremot att den verkliga prisökningen på mat ligger på upp emot 30 procent. Priserna på vissa basvaror, som matolja och mjöl, har stigit ännu mer. Trots att Argentina producerar tillräckligt med kött, spannmål och olja att det skulle räcka för att ge mat åt tio gånger fler än landets 38 miljoner invånare har många fattiga svårt att skaffa sig mat för dagen. FN:s mat och jordbruksorganisation FAO slog nyligen fast att de stigande globala matpriserna riskerar att bryta den positiva utveckling av ekonomisk tillväxt och minskande fattigdomstal som pågått i Latinamerika de senaste åren.
De genomsnittliga matpriserna över hela regionen fördubblades under det gånga året fram till juli, enligt FAO. Eclac, den ekonomiska kommissionen för Latinamerika och Karibien, rapporterar att andelen av Latinamerikas befolkning som lever i extrem fattigdom nu stiger och börjar närma sig 16 procent. – Vi har numera satt en gräns på 350 personer som vi erbjuder frukost och lunch varje dag, berättar María Rosa Rodríguez som via stiftelsen Fundación Padre Farinello driver ett soppkök i Buenos Aires-förorten Quilmes. Men soppköket har ingen möjlighet att hjälpa de fattiga på längre sikt.
– De som har störst behov saknar förmåga att förändra sin situation. Många kvinnor och män har knappt tillräckligt med kraft för att leta efter ett arbete, och om de får ett jobb så är betalningen så dålig att den inte räcker till att förbättra livssituationen.
Rodríguez säger att hon inte vet hur de som kommer för att äta lunch gör med sina middagsmål.
– De kanske inte äter någon middag. Jag har sett att barnen äter frukosten mer glupskt än någonsin. Många ber om mer mjölk och mer bröd, berättar hon. Rodríguez, som även arbetar vid den barnverksamhet som stiftelsen driver, säger att barn i allt yngre åldrar börjat arbeta som skrotsamlare. Förr brukade barnen börja arbeta i tolvårsåldern.
– Nu går barn som är tio år gamla ut med sina kärror, och samtidigt hoppar de av skolan och återvänder aldrig, säger hon. Även från andra delar av landet har det kommit rapporter om hur soppköken fått allt fler besökare. En organisation som organiserar soppkök i den fattigas provinsen Corrientes meddelade nyligen att man bara under de senaste fyra månaderna fått ta emot 30 procent fler besökare. Organisationen vädjade därför om fler matdonationer och utökade statliga bidrag.
