Buenos Aires, 080328 (IPS) – Tusentals ur den argentinska medelklassen gav sig i veckan ut på gatorna i Buenos Aires för att protestera mot planerade skattehöjningar. Detta var bara en i en lång rad demonstrationer, vägspärrar och andra protester som främst landets landbrukare har genomfört den senaste tiden.
De senaste veckornas protester påminner om det gatans parlament som under den ekonomiska krisen år 2001 fick den dåvarande regeringen att falla. Men det är stor skillnad på omständigheterna runt protesterna.
Argentina befann sig i en djup recession i slutet av 2001 medan dagens aktioner kommer under en pågående återhämtning och egentligen handlar om hur landets växande inkomster ska fördelas.
Den nuvarande konflikten inleddes för två veckor sedan när regeringen tillkännagav höjningar av skatten på export av spannmål. Exportskatten på bland annat sojabönor och solrosfrön ska enligt beslutet variera beroende på det internationella priset – den ska gå upp när priset på den globala markanden stiger och sänkas när det går ner.
Denna åtgärd möttes omedelbart av protester från landets lantbrukare – stora som små – som upplever goda dagar på grund av de stigande världsmarknadspriserna på spannmål, statliga subventioner på bränsle och en fördelaktig valutakurs.
Under två veckor har bönder blockerat vägar runt om i landet och bristen på dialog mellan lantbrukarnas organisationer och regeringen har fått konflikten att eskalera. Först stoppade lantbrukarna bara lastbilar med spannmål – nu har de i vissa delar av landet stoppat alla mattransporter in och ut ur städerna.
Böndernas aktioner har lett till att miljontals liter mjöl tvingats slängas och att 400 000 kycklingar tvingats till slakt på grund av brist på foder. Dessutom har aktionerna orsakat brist på vissa matvaror i många affärer i huvudstaden Buenos Aires.
Regeringen vägrar dock att dra tillbaka den nya skatten. Presidenten Christina Fernandez de Kirchner sa under tisdagen att hon vägrar ge efter för utpressning. Hon sa att de vägspärrar som sattes upp under slutet av 1990-talet av arbetslösa och fattiga var de fattigas “piquetes” – och kallade dagens för “överflödets”. – Hur ska vi utan skattehöjningar kunna distribuera rikedomarna från dessa sektorer?, sa Fernandez, som påpekade att staten under 2003 räddade tiotusentals bankrutta bönder från att förlora sin mark.
Det var efter dessa uttalanden som tusentals människor, främst från huvudstadens rikare kvarter, gick ut på gatorna för att protestera mot regeringens ovilja att förhandla med bönderna. De bankande på grytor och stekpannor, precis som under protesterna 2001, och tågade mot det centrala torget Plaza de Mayo, framför regeringsbyggnaden Casa Rosada. Andra begav sig till presidentens bostad eller höll till i gathörn.
Vissa av demonstranterna klagade på regeringens brist på dialog, andra ville stå upp för böndernas rätt att tjäna pengar medan somliga helt enkelt tog chansen att uttrycka sitt missnöjde med regeringens politik. Inga protester sågs i de fattiga förorterna och som ett svar på medleklassens demonstrationer gav sig en del av de grupper som stödjer regeringen ut på gatan för att bryta upp demonstrationerna.
Regeringen forsätter dock att säga att skatten står fast och hotar med att kalla in polisen för att bryta upp vägspärrarna. Landets justitieminister Anibal Fernández varnade under onsdagen för att säkerhetsstyrkorna skulle beordras att ta bort vägspärrar som hindrar lastbilarna att frakta matvaror.
– Om de inte flyttar sig, kommer vi att flytta dem. De som inte låter trafiken passera kommer att sättas i fängelse, sa ministern.
Ekonomiminister Martín Lousteau menar att protesterna i Buenos Aires och andra städer har initierats av oppositionen bland “den urbana medelklassen som inte har något att göra med lantbruket”. Men observatörer menar att protesterna var spontana, trots att flera representanter för oppositionspartierna fanns med i tågen.
