Washington, 080220 (IPS) – Fidel Castros avgång väntas inte förändra USA:s Kuba-politik under den nuvarande amerikanska regeringens sista elva månader vid makten. Och det är inte alls säkert att USA:s 50 år av fientlig inställning till den karibiska ön ändras ens efter ett maktskifte i USA. Det är en samstämmig analys från flera framstående amerikanska Kuba-experter.
De menar att chansen att USA ska ändra sin politik så länge George W. Bush sitter vid makten, särskilt om den som tar över efter Fidel Castro blir hans bror Raul, i praktiken är noll.
– Denna händelse erbjuder en fantastisk möjlighet att se över USA:s Kuba-linje och våra relationer till Latinamerika. Men jag tror inte att den här administrationen kommer att dra fördel av det, säger Lawrence Wilkerson, som var stabschef under USA:s före detta utrikesministern Colin Powell.
Bush själv, vars Kuba-politik har dominerats av försök att ytterligare skärpa USA:s 46-år gamla handelsembargo mot Kuba, sade till pressen från Rwanda där han för närvarande befinner sig, att “Castros avgång bör bli början till en övergång till demokrati” och krävde att Kuba nu håller “fria och rättvisa” val för att utse en ny regering.
Bush sade ingenting om huruvida hans regering var villiga att lätta på embargot mot Kuba i utbyte mot reformer från den nya kubanska regeringen. USA:s biträdande utrikesminister John Negroponte har dock sagt till pressen att “han inte tror att det kommer att hända inom den närmaste tiden” och Tom Casey, talesman för amerikanska UD, beskrev Raul Castro som “en fortsättning på Fidel Castros diktatur”.
– Jag tror att vi måste vänta och se vad som händer efter den 20 januari (då Bushs efterträdare tillträder) för att veta huruvida den kommande presidenten ser detta som en stor möjlighet att göra något nytt, säger Sarah Stephens, chef för Centre for Democracy in the Americas, som arbetar för ett större amerikanskt engagemang i Kuba.
Men reaktionerna på Fidel Castros avgång från presidentkandidaterna var inte särskilt uppmuntrande. Den republikanske kandidat som leder kampanjen, senator John McCain, lät som ett eko av Bush-administrationen. “Friheten är ännu inte i sikte för det kubanska folket och Castro-bröderna tänker hålla kvar sitt grepp om makten”, sade senatorn i ett uttalande. Han undvek, liksom Bush, att säga om USA är berett att lätta på embargot om den nya kubanska regimen genomför reformer.
“Vi måste tvinga den kubanska regimen att villkorslöst släppa alla politiska fångar, legalisera alla politiska partier, fackföreningar och fria medier, och att planera för internationellt övervakade val”, står det i senatorns uttalande.
Från demokratiskt håll uppmanade senator Hillary Clinton också den nya kubanska regeringen att släppa alla politiska fångar och att genomföra demokratiska reformer och hon betonade att det är upp till Havanna att ta första steget.
– Det nya ledarskapet i Kuba kommer att stå inför ett tydligt val: fortsätta med den misslyckade politik som har kväst de demokratiska friheterna och stoppat den ekonomiska tillväxten eller ta ett historiskt steg för att föra Kuba in bland de demokratiska länderna, sade hon.
– Jag skulle säga till det nya ledarskapet att invånarna i USA är redo att träffa er om ni går framåt på demokratins väg, genom verkliga, omfattande reformer, sade Clinton.
Hon underströk också att hon skulle engagera “våra partners i Latinamerika och Europa som är engagerade för en fredlig övergång till demokrati i Kuba och som vill att USA ska spela en konstruktiv roll”.
I ett mycket kortare uttalande tryckte även den andre demokratiske toppkandidaten Barak Obama på att de “politiska samvetsfångarna” måste släppas. Han sa att Castros avgång är “ett viktigt första steg men ledsamt nog inte tillräckligt för att föra friheten till Kuba”.
Obama var dock den enda av de tre kandidaterna som tydligt adresserade embargot.
– Om det kubanska ledarskapet börjar öppna Kuba för verklig demokratisk förändring måste USA vara redo att ta de första stegen mot att normalisera relationerna och lätta på embargot, sade han.
Obama är den av de tre som rankas som mest positiv till ett ökad engagemang med Kuba av sammanslutningen Latin American Working Group, LAWG, som verkar för en upptining av relationen mellan länderna. Sämst betyg får McCain.
Obama har, liksom övriga två, röstat emot att häva embargot och förbudet för enskilda amerikaner att resa till Kuba utan tillstånd från Washington. Han har dock intagit en mycket mer liberal inställning till att låta exilkubaner besöka sina släktingar och skicka pengar till dem.
Analytiker tror att kandidaterna är rädda för att alienera sig med den välorganiserade anti-Castro-lobbyn i Florida – en viktigt stat inför presidentvalet i november. Florida spelade en avgörande roll för Bushs seger år 2000.
– Man kan förvänta sig att de demokratiska kandidaterna rör sig mot mitten, och sneglar åt höger, för att undvika att upprepa katastrofen från valet år 2000, säger Peter Kornbluh, Kuba-expert vid Nationella säkerhetsarkivet.
De flesta oberoende Kuba-experter menar att Fidels formella avgång kommer att spela en stor roll i Kuba.
– Hans avgång är en signal om att det kommer att finnas mer utrymme för andra, säger Julia Sweig, Kuba-specialist på Council on Foreign Relations.
Hon tror att Raul troligtvis kommer att genomföra reformer inom jordbruket och för småföretagare på ett sätt som kommer att minska statens betydelse för ekonomin. Han har under Fidels sjukdom redan påbörjat denna utveckling.
Under Rauls ledning har också fyra kända politiska fångar, samt en rad andra fångar ur den grupp av oliktänkande som greps 2003, släppts fria. Det officiella motivet har varit hälsoskäl.
Många Kuba-experter anser att USA:s regering borde utnyttja Fidel Castros avgång som en möjlighet att sträcka ut en hand till den nya kubanska regimen. Om inte annat så för att det, enligt Sweig, skulle ge positiva verkningar för USA globalt och särskilt i Latinamerika.
– Raul Castro har nu vid tre tillfällen sagt att han är intresserad av att tala med USA, ovillkorat, för att försöka lösa problemen mellan de två länderna, säger William LeoGrande, specialist på Kuba vid American University.
– Det kubanska ledarskapet befinner sig i en process där de överväger ekonomiska förändringar och det vore klokt av USA att försöka påverka detta på ett positivt sätt. Du kan inte ha något inflytande om du inte har någon kontakt, säger han.
