Guatemala City, 071004 (IPS) – De två presidentkandidater som kommer att mötas i en avgörande valomgång i Guatemala den 4 november har en sak gemensamt. Båda vill häva det gällande stoppet mot verkställandet av dödsstraff i landet.
Mitten-vänsterkandidaten Álvaro Colom säger att han vill häva stoppet eftersom dödsstraffet är en del av landets lagstiftning, medan högerkandidaten och exgeneralen Otto Pérez Molina vill göra detsamma av politisk övertygelse. Sedan år 2000 gäller ett tillfälligt stopp mot avrättningar i Guatemala, trots att dödsstraffet fortfarande ingår i landets straffskala. Båda presidentkandidaterna har meddelat att de vid en valvinst kommer att begära att kongressen beslutar att avrättningar av dödsdömda åter ska kunna verkställas. Vid den första valomgången den 9 september fick Álvaro Colom 28 procent av rösterna, medan Pérez Molina fick 23 procent. Det finns 21 fångar i landets dödsceller, som suttit isolerade på landets säkerhetsanstalter i mellan fem och elva år. I detta fattiga och våldsdrabbade land kan dödsstraff utdömas för bland annat mord, kidnappning, våldtäkt av barn samt vissa narkotikabrott. Bara under årets första sex månader mördades 2 857 människor i landet, enligt den officiella statistiken. Mordstatistiken i landet är en av världens högsta.
Opinionsundersökningar har visat att en majoritet av befolkningen är anhängare av dödsstraffet, och också ställer sig bakom de “sociala upprensningar” som genomförts av vissa poliser och väktare mot unga män som misstänkts för att vara medlemmar i ungdomsgäng. Exgeneralen Pérez Molina hävdade i en tv-debatt inför den första valomgången att dödsstraffet är avskräckande och kan bidra till att minska den omfattande våldsvåg som landet har drabbats av.
Molinas löften om hårda tag mot brottsligheten har vunnit gehör hos delar av den befolkning som har svagt förtroende för myndigheterna, men som också har tröttnat på det våld som ungdomsgäng och den organiserade brottsligheten står för. De senaste avrättningarna i landet genomfördes år 2000.
Iduvina Hernández, ordförande för människorättsorganisationen Seguridad en Democracia, menar att det är “mycket stötande” att landets politiska ledare är för dödsstraff.
Álvaro Coloms vice-presidentkandidat, Dr. Rafael Espada, säger att frågan innebär att han ställs inför ett dilemma.
– Som läkare är jag totalt emot det, men som guatemalan respekterar jag lagarna. Det har bevisats att dödsstraffet inte har någon effektiv avskräckande effekt, men om dödsstraffet existerar, så gör det det. Det är så lagarna är skrivna, säger han till IPS. Marco Antonio Canteo, ordförande för Guatemalas institut för jämförande brottsstudier, är kritisk till att landets kriminalpolitik blivit alltmer hårdför. Han menar att det som egentligen behövs är en politik som satsar på prevention och effektiva brottsutredningar. I detta land, vars 13 miljoner invånare enligt vissa bedömningar till 80 procent är fattiga, leder färre än vart tionde mord till en fällande dom. Den nuvarande presidenten Oscar Berger är för ett avskaffande av dödsstraffet. Men analytiker menar att oavsett vem som kommer att efterträda honom den 14 januari, så kommer inte – med rådande opinionsläge – den nya presidenten att vilja ta den politiska kostnad det skulle medföra att inte godkänna att avrättningarna återupptas. 2002 försökte den dåvarande presidenten Portillo få kongressen att godkänna ett förslag om att avskaffa dödsstraffet, men det röstades omedelbart ned.
Guatemala är tillsammans med Kuba och USA de enda tre länder i Nord- och Sydamerika där dödsstraff fortfarande kan dömas ut för civila brott.
