Manila, 071003 (IPS) – Lourdes Esplana-Osil har fött sju barn. När hennes doktor varnade henne för att hon skulle få problem med sin hälsa efter de många och täta graviditeterna började hon använda preventivmedel. Men när de lokala myndigheterna upphörde med att subventionera dem tvingades hon att sluta.
Osil och hennes familj lever under knappa ekonomiska förhållanden. Hennes man arbetar som cykeltaxiförare med dålig lön, och när preventivmedlen år 1998 slutade att vara gratis och de “naturliga” preventivmetoder paret provade misslyckades ledde det till flera oönskade graviditeter. Till slut hittade dock Osil en ickestatlig organisation som gav henne gratis preventivmedel.
Hon är bara en av alla de kvinnor i Manila som berövades rätten till preventivmedel då Joselito Atienza blev borgmästare i staden. I linje med sin katolska tro beslutade Atienza att stadens myndigheter hädanefter skulle satsa på “ansvarsfullt föräldraskap” och “naturliga familjeplaneringsmetoder”, och upphöra med att stödja sådana preventivmetoder som man kallade onaturliga – kondomer, p-piller, pessar, spiraler och sterilisering.
Atienza avgick i juni förra året, men hans beslut i fråga om preventivmedlen är fortfarande i kraft.
Studier som har genomförts i Manila, bland annat en av tre frivilligorganisationer, visar att sedan allmänna sjukhus och vårdcentraler drog in utdelningen av preventivmedel har effekterna blivit flera. Antalet oönskade graviditeter och illegala, osäkra aborter har ökat, liksom mödradödligheten. Atienzas vagt formulerade riktlinjer gjorde också att vissa vårdinstanser undanhöll vårdtagarna information om var de istället kunde vända sig för att få tillgång till preventivmedel. Nu överväger en grupp kvinnor som har liknande erfarenheter som Osil att inleda en rättsprocess mot Atienza för att få kompensation för de hälsoproblem och andra komplikationer som hans beslut förorsakat dem. Det berättar läkaren Junice Melgar, som arbetar med Likhaan, en av de frivilligorganisationer som genomförde studien i Manila.
Enligt Melgar planerar man också att försöka få lagligheten i Atienzas beslut prövat i domstol. De kvinnor som skulle medverka är dock rädda för vilka personliga konsekvenser en sådan process skulle få för dem. De tror bland annat att Atienza skulle ta ifrån dem deras bostäder.
Den filippinska befolkningen – som just nu är 84 miljoner enligt offentlig statistik – är en av världens snabbast växande. Cirka 70 procent är beroende av statens familjeplaneringssatsningar. För Manilas fattiga kvinnor är det uteslutet att gå till privata kliniker för att köpa preventivmedel. Det är helt enkelt för dyrt.
– Det är som att uppmana dem att offra riset som deras familjer äter för att köpa preventivmedlen de måste ha, säger doktor Junice Melgar.
Den nuvarande borgmästaren Alfredo Lim har visat tecken på att preventivmedlen återigen kan komma att få distribueras av stadens sjukhus och vårdcentraler, men problemet är enligt Melgar att även om Lim är öppen för detta så kommer det att ta tid innan kvinnorna får dem. Först måste pengar budgeteras för inköp av preventivmedel till vårdinstanserna, men dessutom måste vårdpersonalen återutbildas eftersom det gått nio år sedan servicen avskaffades.
