La Paz, 070124 (IPS) – Ursprungsfolkens starkare roll i de sociala rörelserna i Latinamerika har satt sin tydliga prägel på Världssocialt forum i Nairobi, Kenya, som avslutas på torsdagen. Det hävdar bolivianska aktivister.
Latinamerikas mest betydelsefulla bidrag till Världssocialt forum – det sjunde i raden – är erfarenheterna av att kämpa mot alla former av social utslagning, försvara mänskliga rättigheter och sätta människor i centrum när regeringars politiska mål formuleras. Det menar Elizabeth Peredo, chef för Solon-stiftelsen i Bolivia, och Guillermo Vilela, ordförande för den bolivianska människorättsorganisationen APDHB.
Latinamerikas sociala rörelser, som i dag i flera fall arbetar i länder med vänsterregeringar, anser att dessa frågor är deras gemensamma prioriteringar, enligt de båda aktivisterna.
– Medborgargrupper, arbetarorganisationer och ursprungsbefolkningar leder de rörelser som gör motstånd mot samhällsmodeller som grundar sig på exploatering, dominans och underkastelse. Nu kräver de att talen förvandlas till politik, säger Guillermo Vilela.
Elizabeth Peredo menar att ursprungsfolkens stärkta roll i dessa grupper och vid globala möten som Världssocialt forum har styrt utvecklingen i en delvis ny riktning.
– Ursprungsfolkens visioner om en respektfull hantering av naturen har breddats och satts i samband med hur folk ser på den globala uppvärmningen, föroreningar i de större städerna och hur miljöhoten påverkar människors livskvalitet, säger hon.
Peredo är aktiv i kampen mot de privatiseringar av vatten och avlopp i regionen, som tog fart i Cochabamba i maj år 2000 då det kommunala vattnet efter påtryckningar från Världsbanken såldes till ett multinationellt konsortium av privata företag, som omedelbart dubblade avgiften för tillgången till rent vatten.
Protesterna spred sig ut i landet och till Bolivias grannländer. I Cochabamba och La Paz lyckades man ersätta de privata bolag som hade makten över vattendistributionen med bolag som styrdes av kommunerna i samarbete med regeringen. – Vatten är en mänsklig rättighet som ingen kan berövas. Om vi kan vara överens om den principen, hur kan det komma sig att gruv-, skogs- och elbolag tar vatten från småbrukare och ursprungsfolk i hela världen? undrade Evo Morales, som numera är den förste presidenten av indianskt ursprung någonsin i Bolivia – i ett tal vid World Water Forum i Kyoto år 2003, då han talade i egenskap av facklig ledare.
Peredo påpekar att kampen om vattnet fortfarande pågår. I Afrika för internationella givare och regeringar fram kommersialisering som ett sätt att lösa vattenkrisen, och privata alternativ prövas för närvarande i en rad afrikanska länder, bland annat i Elfenbenskusten, Sydafrika och Tanzania. Ett panafrikanskt nätverk för att motverka vattenprivatiseringarna ska bildas vid Nairobiforumet. – Två av de överordnade målen i kampen mot kommersialiseringen av vattnet är att få bort vatten från Världshandelsorganisationens lista på handelsvaror, och att skapa ett socialt forum om vatten för sociala organisationer och regeringar, säger Peredo.
Migration, ett ihållande problem i Latinamerika, är ytterligare en fråga som stått i fokus vid Nairobi-forumet. Ett förslag på att skapa en internationell kommission för att skydda tvångsförflyttade människors rättigheter – personer som har tvingats lämna sina hem av ekonomiska eller politiska orsaker – har diskuterats, enligt Guillermo Vilela.
Några av Nairobiforumets största framgångar har enligt Peredo varit att man lagt den konfrontativa attityden åt sidan och skapat länkar till regeringsledare och tjänstemän i beslutsfattande positioner – något hon ser som en följd av ursprungsfolkens ökade inflytande i forumprocessen.
