Johannesburg, 070123 (IPS) – Somalia har blivit det nya gränsområdet i kriget mot terrorismen och därmed medlem i den impopulära klubb där också Irak och Afghanistan ingår – en utveckling som oroar hela Afrika.
Den enda uppenbara skillnaden mellan de tre länderna tycks vara att USA:s president George W. Bush efter elfte september-attackerna skickade amerikanska trupper för att få bort talibanerna från Kabul respektive Saddam Hussein från Bagdad, och för att få tag på dem han kallar “terrorister”. Han arbete i Somalia utförs däremot av etiopiska soldater.
De etiopiska soldaterna, som stöder Somalias svaga övergångsregering, fördrev en radikal islamistisk milisgrupp från huvudstaden Mogadishu i slutet av december förra året. Islamisterna hade blivit populära sedan de – efter 15 års laglöshet – skapat någonting som kunde liknas vid stabilitet i Somalia, som inte haft en fungerande centralmakt sedan diktatorn Mohamed Siad Barre störtades år 1991 och rebellerna istället gav sig på varandra.
Islamisterna hade tagit kontroll över Mogadishu efter att ha besegrat USA-vänliga krigsherrar i juni förra året. Det tog de etiopiska trupperna tio dagar att driva ut islamisterna. Nu jagar soldaterna vad den etiopiske premiärministern Meles Zenawi kallar “internationella jihadister”, som påstås gömma sig vid den somalisk-kenyanska gränsen.
De etiopiska trupperna har fått förstärkning av amerikanska bombplan, som i linje med USA:s krig mot terrorismen skickades för att bomba misstänkta islamister i en by på gränsen mellan Somalia och Kenya.
Resultatet av USA:s inblandning har enligt analytiker blivit att Afrikanska unionen, AU, som föreslagit att 8 000 fredsbevarande soldater ska skickas till Somalia, försatts i en svår situation.
– Afrikas position har komplicerats av den amerikanska flygbombningen. Den som hädanefter blandar sig i konflikten genom att skicka trupper till Somalia kommer att ses som en USA-agent, säger David Monyae, som föreläser om internationella relationer vid Sydafrikas University of Witwatersrand.
Rapporter om somaliska beväpnade män som attackerar invaderande etiopiska trupper har blivit vanliga, om än sporadiska. Meles Zenawi har uppgett att hans styrkor bara kommer att stanna i några veckor, vilket skapat rädsla för att ett maktvakuum ska uppstå om de etiopiska trupperna drar sig tillbaka.
– Ju snarare etiopierna ger sig av från Somalia desto bättre. Med tanke på den historia som finns mellan länderna kommer deras närvaro bara att fortsätta att skapa förbittring, säger Korwa Adar, analytiker vid det Sydafrikanska Afrikainstitutet i Pretoria.
Somalia och dess gigantiska granne Etiopien har utkämpat två blodiga krig. Somalia är övervägande muslimskt, medan Etiopien har en stor kristen befolkning som styr huvudstaden Addis Abeba.
– USA och EU borde avsätta pengar så att fredsbevarande styrkor kan ersätta etiopierna så snart som möjligt, säger Korwa Adar. Den amerikanska regeringen har lovat att bidra med 40 miljoner dollar till Somalia.
Kenyas utrikesminister Raphael Tuju mötte i förra veckan Sydafrikas president Thabo Mbeki för att be om trupper till Somalia. Mbeki lovade att se över möjligheten denna vecka. Sydafrika – kontinentens största ekonomiska och diplomatiska kraft – är dock redan överansträngt, med sammanlagt tre tusen fredsbevarande soldater utposterade i Kongo-Kinshasa, Burundi, Sudan, Elfenbenskusten och längs den etiopisk-eritreanska gränsen.
– Jag tror inte att Sydafrika har möjlighet att engagera sig i långvariga militära insatser i Somalia. Men det är bara min åsikt, och saker kan förstås förändras. Tills vidare kan Sydafrika i alla fall leda de diplomatiska ansträngningarna i Afrikanska unionen och i FN, säger David Monyae. Somalias premiärminister Ali Mohamed Gedi har sagt att han väntar sig att minst fem afrikanska länder – Uganda, Sydafrika, Nigeria, Malawi och Senegal – kommer att skicka trupper i slutet av januari.
Men förutom Uganda, som har lovat att skicka 1 500 trupper, väntar alla på att AU:s toppmöte den 29-30 januari ska ge klara riktlinjer för hur Somaliakonflikten ska hanteras.
– Ingen vill skicka trupper om de kommer att slaktas, säger David Monyae.
Somalia har blivit sinnebilden av laglöshet och blodspillan. På 1990-talet stred krigsherrarnas män mot FN:s fredsbevarande styrkor. År 1993 sköt somaliska krigare ner två amerikanska helikoptrar och dödade 18 amerikanska soldater, vilket ledde till att USA:s trupper i Somalia drogs tillbaka året därpå, och därefter också att de fredsbevarande styrkor som FN bidragit med gav sig av.
– USA borde inte involvera sig i vare sig fredsbevarandet eller i de somaliska fredsförhandlingarna. AU och IGAD borde visa vägen, säger Korwa Adar.
IGAD är ett regionalt utvecklings- och myndighetssamarbete i östra Afrika, mellan regeringarna i Djibouti, Etiopien, Kenya, Somalia, Uganda, Sudan och Eritrea.
– Jag anser att man borde sätta in en fredsbevarande styrka som är neutral. Det skulle ge den legitimitet, och det är nyckelordet här. Länder som uppfattas som USA:s allierade, som Etiopien och Djibouti, där USA har en militärbas, borde lämnas utanför. Krafterna för fred i Somalia måste bringas samman och de som motverkar freden isoleras, säger Monyae.
Det Etiopien oroar sig för i Somalia är, utöver vad man ser som ett terroristhot, att ha två islamiska stater som grannar – Sudan och Somalia – och att islamisterna har återupptagit idén om ett Storsomalia.
Tanken på ett Storsomalia speglas bland annat i de fem punkterna på stjärnan på Somalias ljusblå flagga. Punkterna representerar södra Somalia, utbrytarrepubliken Somaliland, Ogaden-regionen i Etiopien, en del av Djibouti samt norra Kenya.
