Katmandu, 070116 (IPS) – På måndagen intog de före detta maoistrebellerna sina platser i Nepals parlament. Maoisterna utgör nu det näst största partiet i övergångsregeringen.
Förvandlingen är smått otrolig. För bara nio månader sedan var det maoistiska partiet terroristklassat och många av dess ledare satt fängslade. Men situationen förändrades efter att övriga oppositionspartier öppnade dörren för maoisterna i syfte att gemensamt ta upp kampen mot kung Gyanendra, som tagit makten i en kupp i februari 2005.
Tillsammans lyckades oppositionen samla hundratusentals demonstranter och tvinga kungen att återinkalla landets parlament. Sedan dess har maoisterna och övriga partier efter en skakig resa lyckats skriva under ett fredsfördrag, och i måndags installerat en gemensam övergångsregering.
Tanken är att övergångsregeringen ska sitta fram till allmänna val hålls i slutet av maj eller början av juni.
– Vi har kommit hit genom att ta ett epokgörande steg, och är nu beväpnade med en ny ideologi, filosofi och ett nytt sätt att tänka, sa maoisternas ledare i parlamentet Krishna Bahadur Mahara.
Maoisterna har redan börjat alliera sig med andra vänsterpartier som tillsammans kommer att utgöra en majoritet i det nya parlamentet.
De forna rebellerna tog gemensamt plats i parlamentet på måndagskvällen, alla klädda i grå kavajer. De flesta log och gruppens ledare skakade hand med sin motsvarighet i andra partier.
– Detta avgörande ögonblick innnebär en ny start för enighet och försoning, utropade premiärminister Girija Prasad Koirala.
Maoisterna inledde sin väpnade kamp i slutet av 1996, efter att de dåvarande politiska ledarna vägrat gå med på deras krav på sociala och politiska reformer.
Till en början ignorerade ledarna i Katmandu maoisternas uppror, som hade sin bas i landets västra delar, den fattigaste regionen i detta mycket fattiga land.
Regeringen kallade till fredssamtal i juli 2001, men fyra månader senare meddelade maoisterna att samtalen misslyckats. Samtidigt gjorde maoisterna sina första attacker mot den nepalesiska armén. Regeringen svarade med att utropa undantagstilllstånd och kallade för första gången in armén för att tillsammans med polisen bekämpa maoisterna.
År 2003 misslyckades återigen fredssamtal och framåt förra våren sades maoisterna kontrollera närmare 80 procent av de byar där majoriteten av landets befollkning bor. Det stod då även klart att ingen av sidorna skulle lyckas vinna inbördeskriget.
Under de tio år striderna pågick dödades närmare 14 000 människor, de flesta oskyldiga bybor. Över 100 000 människor tvingades fly efter trakasserier från någon av parterna. Över tusen människor har dessutom spårlöst försvunnit.
