Buenos Aires, 060929 (IPS) – Miljöaktivisten Claude Reyes vände sig till den chilenska regeringen för att få information om ett skogsavverkningsprojekt, men blev nekad. Nu är ärendet uppe i den interamerikanska människorättsdomstolen. Om domslutet blir till Claude Reyes fördel kan det stärka informationsrätten i hela regionen, menar medborgarorganisationer.
Informationsfriheten i exempelvis Argentina är svag, begränsad och tillämpas sällan, menar medborgarorganisationer som bevakar hur staten förhåller sig till rätten till fri information.
Det enda som skyddar denna rättighet är en kungörelse som presidenten gjorde år 2003. Och den reglerar bara information som gäller regeringen; inte kongressen, domstolsväsendet eller allmänna åklagaren.
– Olyckligtvis är presidentkungörelsen det enda vi har i fråga om informationsfrihet. Den är begränsad och sårbar, eftersom en framtida regering skulle kunna upphäva den på ett sätt som vore omöjligt om vi istället hade en lag, säger advokat Mariela Bielski från Argentinas Förening för medborgerliga rättigheter när IPS träffar henne i samband med firandet av den internationella informationsfrihetsdagen i torsdags.
Bielski tror dock att den politiska viljan att arbeta fram en sådan lag saknas i kongressen. En motion om informationsfrihet som innehöll krav på utökade rättigheter för medborgarna att ta del av information fick när den lades fram brett stöd av många medborgarorganisationer. Den debatterades därefter i fem år i kongressen men avslogs slutligen i vintras.
Enligt informationsfrihetsorganisationer har bara 66 länder i världen lagar som effektivt skyddar rätten till fri information. För att sådana lagar ska ha någon verkan krävs till exempel att det står inskrivet att en person som efterfrågar information inte ska behöva uppge till vad informationen ska användas till. Lagarna måste också innehålla någon form att direktiv om vilka påföljder de institutioner som vägrar lämna ut information ska få.
– Av de 66 länderna som har lagar som uppfyller de här grundläggande kraven ligger bara fem på den amerikanska kontinenten: Mexiko, Ecuador, Panama, Peru och Dominikanska Republiken, säger Bielski.
Andra länder i regionen har kungörelser eller stadgar, men inte lagar.
Men just nu behandlar alltså den interamerikanska människorättsdomstolen ett informationsfrihetsfall som kan bli prejudicerande för hela regionen och stärka skyddet, enligt Bielski.
Chilenaren Marcel Claude Reyes har stämt den chilenska regeringens kommitté för utländska investeringar i Chile. Reyes var tidigare ordförande för en chilensk icke-statlig miljöorganisation, Terram Foudation. Han försökte under år 1998 få information från kommittén om ett stort skogsavverkningsprojekt som det amerikanska företaget Trillium planerade i södra Chile. Men staten ville inte ge honom någon information. I slutändan backade det amerikanska företaget ur projektet men fallet studerades dock närmare av den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, som lämnade det vidare till den interamerikanska domstolen. Domslut väntas komma inom kort. – Om domslutet är till Claude Reyes fördel kan det bli ett prejudikat som kan åberopas i alla länder i regionen, säger Bielski.
Exempel på hur informationsrättsskyddet brister i dag är, enligt Bielski, att de institutioner som blir ombedda att lämna ut information inte svarar på alla de frågor som ställs utan bara vissa och att de dröjer länge med att lämna ut informationen. Det finns en regel som säger att information ska lämnas ut inom tio dagar efter frågetillfället, men detta överskrids regelmässigt, menar Bielski.
Om en fråga inte får ett svar inom tio dagar kan den som krävt information vända sig till domstol. Men informationsfrihetsorganisationerna vill inte att människor ska behöva gå igenom en juridisk process för att få sina frågor besvarade.
Aktivister och organisationer som kämpar för rätten till fri information i Chile hoppas fortfarande på att kunna få igenom en informationslag som omfattar kongressen, vilket de menar skulle bädda för en kultur av transparens och delaktighet i hela samhället.
