Washington, 060425 (IPS) – Utvecklingsländerna lämnade IMF:s och Världsbankens vårmöten efter helgen utan några större vinster. De rika länderna – som dominerar styrelserna för de två instituten – lyckades skapa en agenda som nästan enbart tjänar deras intressen.
De viktigaste punkterna under vårmötena var reformer av Internationella valutafonden IMF, en anti-korruptions satsning som leds av Världsbankens chef Paul Wolfowitz och en ny global plan för investeringar i energi. Andra stora frågor som är viktiga för u-länderna, exempelvis skuldavskrivning och bistånd, gavs lite uppmärksamhet under helgens möten. – Jämfört med förra året då verkliga framsteg gjordes mot höjt bistånd och skuldavskrivningar var årets vårmöten en verklig besvikelse, säger Max Lawson vid Oxfam International.
IMF:s ledningsgrupp, Internationella monetära och finansiella kommittén IMFC, antog under vårmötet en strategiplan som kommer att ge IMF ökade befogenheter att genomföra “multilaterala kontroller”. Det betyder att IMF i högre grad ska fungera som övervakare av handelsobalanser i världen och bevaka bland annat globala växelkurser, överskott och underskott i världens länder. IMF ska övervaka och rapportera om hot mot den globala ekonomiska strukturen, exempelvis höga oljepriser, skeva valutakurser och problem inom den finansiella sektorn.
De som kommer att dra nytta av IMF:s nya uppgift är de rika länderna, främst USA, som länge har velat förmå Kina att minska värdet på sin valuta. USA:s regering hoppas att det skulle göra den kinesiska exporten dyrare, samtidigt som dollarn skulle bli billigare och de amerikanska varorna mer attraktiva utomlands, vilket skulle bidra till att minska USA:s handelsunderskott IMFC har också bett IMF-chefen Rodrigo de Rato att forsätta med sin plan för att reformera IMF:s struktur. Rato har föreslagit att ett lands BNP ska vara avgörande för vilket inflytande organisationens 184 medlemsländerna ska ha. Förändringarna tros ge stater som Kina och Sydkorea mer att säga till om. Rato ska lägga fram ett färdigt förslag vid IMF och Världsbankens årsmöten som ska hållas i Singapore i september. Ett syfte med reformen tros vara att hålla kvar de östasiatiska länderna inom IMF. De rika industriländerna vill ha kvar IMF:s inflytande över medel- och låginkomstländer, ett inflytande som minskat betydligt de senaste åren. Men många observatörer av IMF säger att den skada som IMF:s krav har orsakat flera låntagarländers ekonomier inte kommer att ebba ut förrän IMF slutar att kräva överdrivet låg inflation, utgiftstak och privatiseringar av låntagarna. Tio länder har redan betalat tillbaka sina lån till IMF för att frigöra sig från de krav som institutet ställer på dem och många länder tvivlar efter bland annat Asienkrisen och krisen i Argentina på IMF:s recept.
Organisationen ActionAid säger att utgiftstaken hindrar länderna från att anställa sjukvårdspersonal och lärare som de desperat behöver – för att inte öka inflationen eller underskottet i statsfinanserna. – Det betyder att självständiga nationer varje dag hindras från att själva bestämma hur de ska spendera sina pengar, säger Rick Rowden, analytiker på ActionAid international. – Istället för att uppfylla folkets behov måste ledarna följa krav från icke folkvalda IMF-byråkrater som är mer intresserade av att ha en onödigt låg inflation än att sätta barn i skolan, säger han.
Under helgens möten antogs också ett nytt ramverk för engeniinvesteringar som är framtaget av Världsbanken. Det har till syfte att öka användandet av hållbar energi för att minska den globala uppvärmningen och oljeberoendet. Men precis som i tidigare förslag från banken uppmanas fattiga länder att privatisera sina energitillgångar och sälja dem till stora energibolag med argumentet att detta skulle öka deras tillgång på energi. Världsbanken har ofta kritiserats för att driva på en utveckling där tillgångar i fattiga länder säljs ut till multinationella företag från rika länder eller till en inhemsk elit. Flera betraktare är kritiska mot att Världsbanken rekommenderar investeringar i kärnkraft och stora vattenkraftsprojekt – och ger lite uppmärksamhet åt förnyelsebar energi. – De fattiga är de som är minst ansvariga för klimatförändringarna, de offras nu än gång genom en energi- och utvecklingsmodell som tjänar de rika, säger Daphne Wysham, forskare vid Washington-baserade Institute for Policy Studies. Den tredje frågan som fick stor plats under helgens möten var Världsbankschefen Paul Wolfowitzs krav på att inleda ett nytt korståg mot korruptionen. Hans kampanj fick visst beröm från organisationer som vanligtvis är kritiska till Världsbanken men möttes av kritik från företrädare för EU-länder som menade att Wolfowitz poängterar korruptionsbekämpning alltför mycket på bekostnad av fattigdomsbekämpning.
