Kairo, 060425 (IPS) – Attacker mot församlingsmedlemmar i tre koptiska kyrkor i hamnstaden Alexandria har följts av flera våldsamma sammandrabbningar mellan kristna och muslimer. Det har skapat en oro för att splittringen mellan kristna och muslimer i Egypten ska öka.
– Vi lever i en kritisk period vad gäller relationerna mellan muslimer och kristna. Båda sidor är förberedda på bråk, säger Emad Gad, analytiker vid det statliga al-Ahram centret för politiska och strategiska studier. Den senaste tidens oroligheter inleddes den 13 april då ett antal koptiska kristna som höll på att förbereda sig för påskfirandet attackerades i tre olika kyrkor i Alexandria. Enligt den inhemska pressen genomfördes attackerna av samma, ensamme angripare. En man knivhöggs till döds och fem andra skadades innan attentatmannen greps när han försökte ta sig in i en fjärde kyrka. De statliga tidningarna skriver att dåden genomfördes av en ensam, sinnesjuk man. Officiella talesmän var snabbt ute och sa att attentaten inte hade med religion att göra och uppmanade till nationell enhet. – Kopterna är inte en minoritet och de är inte en annan klass – de är en del av nationen Egypten. Vi kommer aldrig att acceptera några hot mot dem, eller att någon försöker skapa splittring mellan muslimer och kristna, sa parlamentets talman Fathi Sorour efter attentaten.
Men trots försöken att mana till lugn utbröt våld vid begravningen av ett av offren för attacken. De följade tre dagarna drabbade muslimer och kopter samman i främst Montazza-distriktet i Alexandria. En muslim dödades och många ur båda grupperna skadades.
Våldet har sakta minskat samtidigt som säkerheten har höjts i det berörda området. Men många observatörer ifrågasätter den officiella beskrivningen av attackerna mot kyrkobesökarna. Flera vittnen har trätt fram och sagt att attackerna inte genomfördes av en ensam man – och att de som utförde dem inte verkade mentalt sjuka.
– Det måste bevisas att brotten utfördes av en man och att han var galen, säger Youssef Sidhoum, chefredaktör för den koptiska veckotidningen al-Watani till IPS. Sidhoum säger att ögonvittnet har talat om flera attentatsmän och att även andra faktorer gör att den officiella storyn om en ensam attentatsman verkar otrolig.
– Tiden som gick mellan attackerna mot kyrkorna – mellan 45 minuter och en timme – gör det svårt att tro på historien. Vi förvånades också över hur snabbt den officiella historiebeskrivningen spreds efter gripandet av gärningsmannen, säger Youssef Sidhoum.
Relationerna mellan muslimerna och kristna i Egypten har traditionellt varit fredliga. Den kopiska kyrkan har fötts och utvecklats i Egypten och kopterna utgör mellan 10 och 20 procent av befolkningen. Men periodiskt har våld utbrutit.
År 2000 dödades 20 personer i sammandrabbningar mellan muslimer och kristna i byn al-Kusheh i södra Egypten. Ett tecken på hur känsligt det är med våldsyttringar mellan landets båda religioner är att byn efter den händelsen döptes om till Dar al-Salaam, Fredens stad. Efter det har sporadiska sammandrabbningar skett. I oktober förra året demonstrerade tusentals muslimer utanför en kyrka i Alexandria. De protesterade efter att lokala tidningar skrivit att en pjäs som skändade islam hade satts upp i kyrkan två år tidigare. Demonstrationen urartade och tre dödades och många skadades. Sekteristiskt våld blossade upp igen i januari i år i byn Udaysat, 500 kilometer söder om Kairo. Den gången gällde det ett tvistemål om byggnationen av nya kyrkor. En kristen man dog och 14 människor skadades i sammandrabbningarna. Kopterna i Egypten menar att de utsätts för institutionell diskriminering. De pekar bland annat på underrepresentation inom regeringen, armén och poliskåren. – Kopterna har drabbats av många olika saker, bland annat diskriminerade regler för uppförandet av kyrkor, attacker mot kristendomen i statliga medier och en läroplan som tillåter religiöst (muslimskt) innehåll, säger Gad. – Och vissa statliga institutioner stänger ute kopterna, exempelvis säkerhetsapparten, den militära underrättelsetjänsten och presidentens livvakt, säger han. I ett försök att minska uppfattningen att staten diskriminerar kopterna utfärdades ett presidentdekret i december förra året som gav guvernörer rätt att ge tillstånd till byggnationen av kyrkor. Tidigare var man tvungen att söka tillstånd direkt från presidenten. Fler kopter utsågs också efter parlamentsvalet till politiska poster.
Gad säger att attackerna mot kristna i Alexandria – oavsett vem som ligger bakom – är ett exempel på en oroade trend. – Efter terrorattackerna mot USA 2001 och kontroversen kring de danska teckningarna har situationen blivit allvarlig. Ingen talesman från inrikesdepartementet, som har ansvaret för inrikes säkerhet, var tillgänglig för en kommentar.
