Washington, 060313 (IPS) – När det arabiska företaget Dubai Ports World drog tillbaka sitt bud på sex amerikanska hamnar, efter protester från USA:s kongress, var det inte bara ett tungt nederlag för George W. Bush. Den kollapsade hamnaffären hotar så många olika viktiga intressen att det är svårt att överblicka.
George W. Bushs auktoritet är det mest påtagliga offret efter vad Wall Street Journal kallade “ett första rangens debakel”.
Men USA:s “krig mot terrorismen” kan också ha lidit stor skada av vad som ses som ett oprovocerat slag i ansiktet på Förenade arabemiraten, som är en viktig allierad, generös värd för den amerikanska militärens flygplan och fartyg, en viktig olje- och gasexportör och en kronisk konsument av amerikanska vapen för miljarder dollar.
Bush antydde det på fredagen.
– För att vinna kriget mot terrorismen, måste vi stärka vår vänskap och våra förhållanden med moderata arabländer i Mellanöstern, sa han och påpekade att Förenade arabemiraten är en viktig strategisk partner för USA.
Men Bushs anseende och “kriget mot terrorismen” är inte de enda offren för hamnaffären. Det amerikanska finansdepartementet och företag som allt mer är beroende av utländska investeringar – i synnerhet från rika arabiska oljeländer – inväntar också dess negativa effekter. En del analytiker menar att den kollapsade affären bidrar till en växande rörelse mot ekonomisk globalisering, och att den kan bidra till att ge en mer nationalistisk ekonomisk politik överhanden i kampen mot internationalister och frihandelsförespråkare, som redan är i försvarsställning i många europeiska länder.
“Det här kan bli en vändpunkt i ekonomin och politiken”, skriver Irwin Stelzer, chef för ekonomisk-politiska studier vid Hudson-institutet, i den neokonservativa tidningen Weekly Standard.
“I ekonomin är det möjligt att vi ser slutet på frihandelseran. I politiken kan vi se nationalismens återkomst, tillsammans med den nära besläktade protektionismen”, skriver Stelzer, som också pekar på att europeiska regeringar på senare tid har försökt att hindra utländska intressen från att köpa inhemska företag.
Bushs politiska ställning, som redan var rekordsvag, har fått ännu ett hårt slag. Demokraterna, som har blivit allt mer skeptiska till den frihandelskonsensus som länge har styrt USA:s internationella ekonomiska politik, var snabbast med att attackera administrationens godkännande av hamnaffären med säkerhetsargument. Men den hastighet med vilken de republikanska kongressledamöterna övergav presidenten bekräftade att Vita husets tidigare häpnadsväckande förmåga att disciplinera partiet har bleknat.
Bushs nederlag, i en fråga som han hade tagit så entydig ställning i, innebär också problem för utländska ledare. De har hittills ofta har kunnat bortse från kongressen, förvissade om att det republikanska ledarskapet skulle få igenom det som Vita huset önskade. Men efter kongressens uppror i förra veckan tycks så inte längre vara fallet.
Medan de utländska ledarna kanske måste omvärdera maktförhållandena i Washington, så oroar sig de som sysslar med säkerhetspolitik för att det nu blir svårare både att bibehålla goda relationer med strategiska allierade som Förenade arabemiraten, och att vinna folkligt förtroende i arabvärlden.
Det påpekade ingen mindre än chefen för USA:s militära verksamhet i gulfområdet och Centralasien, generalen John Abizaid.
– Jag är bestört över de känslomässiga reaktioner som en del har visat upp i USA. Det handlar om ett helt obefogat förtal av araber och muslimer, sa Abizaid på torsdagen.
Oron finns även inom den ekonomiska sfären. Beslutsfattare och företagsledare har uttryckt en växande oro över hur den kollapsade affären kommer att påverka inflödet av utländskt kapital, som behövs för att hålla den amerikanska ekonomin flytande trots oöverträffade underskott i budgeten och i handelsbalansen.
“Jag misstänker att USA kommer att få betala ett högt pris för att kongressen stoppade affären”, skrev krönikören David Ignatius i fredagens Washington Post. “Det var ett budskap om att trots USA:s retorik om frihandel och partnerskap, så är USA i grunden fientligt till arabiska investeringar.” Ignatius förutspår en reaktion från arabiska investerare. Och även från andra delar av världen kan USA finna att det blir svårare att locka till sig investeringar. Den misslyckade hamnaffären kommer bara sex månader efter att ett kinesiskt oljebolag dragit tillbaka sitt mångmiljardbud på det Kalifornienbaserade bolaget Unocal. Även i det fallet motsatte sig kongressen en affär.
“Det här är andra gången under de senaste månaderna som en utländsk investerare har slagits tillbaka. Om kongressledamöterna vill ha en verklig säkerhetskris – en ekonomisk säkerhetskris – så ska de fortsätta så här”, skriver Wall Street Journal.
Wall Street Journal antyder att det här möjligen innebär en återkomst för de “nationell säkerhet-protektionister” som under 80-talet motsatte sig att japanska företag skulle köpa viktiga amerikanska tillgångar. Men andra bedömare, som Stelzer, menar att det kan vara mer grundläggande förändringar på gång.
New York Times hänvisade på fredagen till kontroverser om utländska företagsköp i Europa, vilket enligt tidningen kan vara en del av en bredare trend. – Det kan vara en del av ett globalt bakslag mot globaliseringen, sa den internationella juristen Michael Grenfell till tidningen.
– Man har vanligtvis kunnat lita på USA som försvarare av frihandel. Om det förändras, kan det börja blåsa kallt, säger Grenfell.
