Porto Alegre, 060313 (IPS) – Sociala landsbygdsrörelser kräver en ny jordbruksreform baserad på småbönders, kvinnors och etniska minoriteters rättigheter för att skapa en mer rättvis utvecklingsmodell.
Både enskilda stater och internationella samarbetsorgan har varit oförmögna att besegra hungern och fattigdomen i världen, fastslog mötet Forum för Land och Värdighet, som samlade en mängd sociala rörelser från hela världen, i ett avslutande uttalande på torsdagen. Det sociala forumet hölls i Porto Alegre, parallellt med Internationella konferensen för jordreformer och landsbygdsutveckling, som för andra gången organiserades av mat- och jordbruksorganisationen FAO i den sydbrasilianska staden.
Ursprungsfolk, fiskare, migranter, nomadherdar, ättlingar till afrikanska slavar och andra minoritetsgrupper måste inkluderas i verkliga jordbruksreformer, som tar hänsyn till bland annat jämlikhet mellan könen och det faktum att det inte finns någon framtid för våra samhällen utan unga människor på landsbygden, deklarerade forumet i uttalandet, som presenterades för deltagarna på FAO:s konferens på fredagen.
I deklarationen står det också att det är nödvändigt att se bortom rena landdistributionsfrågor och ta hänsyn till gemensam mark som bebos och brukas av bondesamhällen, ursprungsfolk och fiskare. Dessa gruppers rätt att bibehålla sin egna kultur, tradition och samhällsbygge – med andra ord, deras rätt till autonomi ochsjälvbestämmande – måste erkännas.
Tillgång och närhet till havet måste också respekteras. Fiskeriarbetarna har nonchalerats i åratal, trots att 16 procent av proteinintaget i världen utgörs av fisk och skaldjur, menade Pedro Avendaño, en chilensk representant från Världsforumet för fiskeriarbetare WFF. Han fick medhåll av Herman Kumara från Sri Lanka, där hälften av landets 200 000 småfiskare förlorade allt eller merparten av sin försörjning i tsunamin i december 2004.
– Om fiskare inte inkluderas i de nya jordbruksreformerna kommer det inte att finnas någon matsäkerhet, sade Avendaño på torsdagen i en öppen debatt mellan sju representanter för civilsamhället och sju regeringsdelegater. Debatten var ett försök att skapa dialog och samarbete mellan de två sektorerna.
Kravet på livsmedelssuveränitet och makt att självständigt fatta lokala beslut bygger på rättigheter som redan existerar: rätten att äta hälsosamt och att producera sin egen mat. Suveräniteten definieras som lokalbefolkningars, folks och länders rätt att besluta om egna riktlinjer för jordbruk, arbete, fiske, mat och mark som ska vara ekologiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt passande för den specifika platsen. I suveräniteten ingår också alla människors rätt att kunna försörja sig själva och sina samhällen.
Livsmedelssuveränitet innebär också att rätten att försvara liv, eftersom en “långsam död” väntar lokalbefolkningar på landsbygden som efterlever de riktlinjer som Världshandelsorganisationen WTO påtvingat dem, enligt forumet.
– Rätten till utsäde är ett mänskligt arv som inte kan privatiseras. Marknaden måste kontrolleras socialt, för att säkerställa rättvisa priser. Under europeiskt och amerikanskt inflytande dumpas våra produkter till konstgjort låga priser på marknaden och det gynnar bara storföretagen, sade Rafael Alegría, en aktivist från Honduras som representerade Via Campesina, en global rörelse som organiserar småbönder. Regeringsdelegaterna – från Mexiko, EU, Madagaskar, Marocko, Indien, Kina och Nigeria – beskrev sina respektive regeringars jordbruksprogram, som i vissa fall omfattar initiativ till förmån för småskaligt jordbruk och sociala förmåner för småbönder. Men det blev en de dövas dialog när det kom till den centrala frågan om principen om livsmedelssuveränitet, som aktivisterna menade att regeringarna ignorerade.
Något som dock fångade lyssnarnas intresse var diskussionen om “rätten till arbete”, som en ny lag i Indien tillförsäkrar. Lagen har hittills implementerats i 800 fattiga distrikt. Den indiska regeringen hoppas att lagen, som lovar minst 100 dagars lönearbete till en vuxen och arbetsför person i varje hushåll, ska utplåna fattigdomen.
De 550 deltagarna i Forum för Land och Värdighet bestod bland annat av 150 delegater från kvinnogrupper och unga människor i jordbruks-, fiskar- och herdesamhällen i 67 länder världen över. Nyliberal globalisering och megaprojekt av typen dammar, flygplatser och motorvägar, liksom handelsavtal som gör det svårt för småbönder att överleva var måltavlor för forumets deltagares missnöje, liksom förföljelse av och repressionen mot landsbygdsaktivister.
Jordbruksreformer bör säkerställa att alla folk kan utöva sin rätt till utbildning, hälsa, boende, social säkerhet och fritid och att de har tillgång inte bara till mark, utan också till naturresurser som vatten, skog och biologisk mångfald, fastslog forumet.
