La Paz, 051209 (IPS) – Höger står mot vänster i nästa veckas presidentval i Bolivia och kampen om väljarna är hård. Vänsterpartiet Mas ledare Evo Morales har enligt opinionsmätningar ett övertag över högerpartiet Podemos kandidat Tuto Quiroga men utgången är ännu inte klar.
Mediekriget har varit intensivt den senaste tiden. Nyligen avslöjade Mas att Quirogas parti Podemos ljugit i en reklamkampanj. I ett kampanjinslag för Quiroga framträdde en man som sades vara textilarbetare. Arbetaren sa att han var rädd för att bli av med jobbet om socialisten Morales blev president. Mannen arbetade dock egentligen på Quirogas lantställe och när lögnen avslöjats ökade Morales siffror i opinionsmätningarna. Podemos vill inte kommentera den falska kampanjen till IPS. Morales fick i 32,8 procent mot 27,7 för Quiroga, i en mätning gjord på uppdrag av tidningen Líder. Nästan 13 procent av väljarna sa att de inte hade bestämt sig vilket gör att inget är klart ännu, säger den politiska analytikern María Teresa Zegada.
Det finns ingen andra valomgång i det bolivianska valsystemet. Om ingen av presidentkandidaterna kommer över 50 procent så avgör parlamentet vem som ska utses. Den som får stöd av två tredjedelar av parlamentet blir då president. Även om så många parlamentariker helst inte skulle se Morales som president, så kommer det att bli svårt att inte utse honom om han fått flest röster på grund av risken för omfattande protester och social oro.
I förra veckan hotade Mas-senatorn Román Loayza med en kupp om Morales fick flest röster men inte utsågs till president. – Mas har redan talat med en del militärer och poliser och vi kommer att inta presidentpalatset om Morales vinner, förhoppningsvis utan att spilla något blod, sa Loayza. Det hotet ledde till att Podemos krävde en utredning av om Mas planerade en väpnad kupp. Morales har tagit avstånd från Loayzas uttalande. Bolivia har haft en rad regeringskriser de senaste åren. Det råder en djup spricka mellan Bolivias fattiga ursprungsbefolkning i högländerna och den främst vita eliten i lågländerna. De senaste fem åren har ursprungsbefolkningen varit den starkaste kraften i de upprop som krävt stora förändringar av landets politik och resursfördelning. Konflikten handlar om fördelningen av landets resurser, om landets gaspolitik och om krav på ökat självstyre från vissa provinser.
Bolivias ursprungsbefolkning protesterar mot hur regeringen hanterar landets gasresurser och samtidigt kräver landets rika östra provinser ökad autonomi. Bolivia är Sydamerikas fattigaste land. Men det råder stora skillnader mellan högländerna i väst och de rikare östra provinserna, där större delen av landets oljeproduktion och industri finns. Den 18 december ska fyra av landet cirka nio miljoner medborgare rösta fram en ny president, vicepresident och parlamentariker till de två kamrarna. För första gången någonsin utses också guvernörerna till landets nio provinser genom direktval. Zegada säger att hon inte tror att någon av kandidaterna kommer att få över hälften av rösterna och hon förutser ett besvärligt scenario i kongressen. Den som vinner kommer att stå inför en enorm utmaning att samla ihop en koalition som kan styra landet, menar hon. Hon förutspår också att den framtida regeringen kommer att tvingas hantera fortsatta problem med upprop och protester, eftersom samhället är så splittrat.
