Bangkok, 051207 (IPS) – Den burmesiska militärregimen har infört ett förbud mot äktenskap för män och kvinnor inom den etniska minoriteten rohingya. Minoriteten är muslimer och bor i den burmesiska delstaten Arakan, som gränsar mot Bangladesh.
De som trotsar förbudet riskerar hårda straff, enligt människorättsaktivister, journalister och rohingya-ledare som IPS har talat med. Ingen rohingya har fått tillstånd att gifta sig sedan mars 2005.
– Vi känner till minst fem par som har gripits och kastats i fängelse för att de gift sig utan rätt tillstånd från myndigheterna i år, säger Chris Lewa, forskare inom människorättsgruppen Arakan-projektet.
Han berättar också att en 25-årig rohingya-man misshandlades och torterades av den burmesiska polisen i området för att han gift sig med en 18-årig muslimsk kvinna. Innan myndigheterna i år helt stoppade giftemål mellan medlemmar i den muslimska minoriteten hade regimen satt upp en rad svåra hinder för äktenskap. De som ville gifta sig var tvungna att söka tillstånd från fyra olika myndigheter, bland annat från polisen. – Att få ett tillstånd kunde ta ett eller två år, och vid varje ansökan var man tvungen att betala mutor, säger Fayas Ahamed, redaktör på den webbaserade nyhetstjänsten Kaladan Press Network i Bangladesh. Det har lett till att tusentals unga människor har hindrats från att gifta sig, säger Ahamed. Detta är bara en av flera restriktiva regler som regimen har infört för den muslimska minoriteten. Juntan har också gjort det mycket svårt för minoriteten att resa. Reserestriktionerna har blivit hårdare den senaste tiden, i dag är det till och med svårt att ta sig till sjukhus, säger betraktare. Chris Lewa berättar att fattiga bybor tvingas betala för resetillstånd när exempelvis ska hämta matbidrag som delas ut av FN:s livsmedelsprogram WFP.
– Rohingya-minoriteten tvingas leva som i ett koncentrationsläger, säger Nurul Islam, ordförande för Arakan Rohingya National Organisation, en paraplyorganisation för rohingya-organisaioner. – Regimen vill göra livet så svårt för minoriteten att alla tvingas fly till Bangladesh, säger Islam som själv har tvingats i exil på grund av sina politiska aktiviteter. I augusti varnade WFP för att regimens restriktioner har orsakat svår undernäring bland barnen i Burmas gränstrakter. Bara en femtedel av de 5500 ton ris som WFP har köpt in för att ge till hungrande i delstaten Arakan har kunnat delas ut, sa WFP-chefen James Morris nyligen till pressen.
All förflyttning av varor eller människor i området kräver tillstånd. Hakan Tongul, WFP:s biträdande Burmachef, skriver i en e-postintervju från Rangoon att “varje lastbil kräver ett tillstånd och det tar tid att få, ibland flera veckor, eftersom systemet är starkt centraliserat”.
Militärregimens diskriminering av landets största muslimska minoritet har pågått ända sedan juntan tog makten 1962. I början av 1990-talet fråntog till och med regimen rohingya-minoriteten medborgarskap i Burma. Juntan hävdar att gruppen inte ingår i de 135 “raser” som regimen erkänner som burmesiska. Denna statliga diskriminering tillsammans med räder mot minoriteten har tvingat tiotusentals muslimer att fly från Burma. Omkring 300 000 rohingyas lever i Bangladesh, Pakistan och Indien. Andra har flytt till Malaysia eller Saudiarabien.
