Sarajevo, 051206 (IPS) – Ny forskning visar att antalet döda i Bosnien under kriget är mycket lägre än 200 000, viket vanligtvis uppges. Den verkliga dödssiffran kommer troligen att ligga på omkring 100 000 döda.
Det är den ickestatliga organisationen Investigation and Documentation Centre, IDC, i Sarajevo som sedan april 2004 har arbetat med att försöka fastställa det exakta antalet offer för kriget 1992-95. – I dag ligger siffran på 93 000 offer och antalet döda kan väntas öka till cirka 100 000 offer, har Mirsad Tokaca på centret sagt till lokala medier. IDC, som finansierats av den norska regeringen, tror man ska kunna presentera det exakta antalet döda i mars nästa år. IDC har upprättat en databas över människor som rapporterats som döda. Först innehöll databasen 300 000 namn men listan har minskats ner på grund av att många namn har förekommit på flera olika ställen.
Omkring 70 procent av dödsoffren i Bosnien som hittills har fastslagits är muslimska bosniaker, 25 procent serber och fem procent kroater, uppger IDC.
– Den fruktansvärda och tragiska kriget i Bosnia-Herzegovina förändras inte om vi fastställer det exakta antalet döda, men vi behöver inga lögner och myter om offren, har Tokaca sagt. – Alla sidor i krigen i föra detta Jugoslavien har överdrivit dödssiffror. Syftet var att visa vem som led mest och vem som bär straffas för extrema brott, säger Vojin Dimitrijevic, professor i internationell lag i Belgrad. – Det största problemet med dödssiffrorna är att det inte hölls några samtidiga folkräkningar i alla länderna – Bosnien, Kroatien, Kosovo och Serbien – efter krigen, säger Srdjan Bogosavljevic, chef för forskningsorganet Strategic Marketing.
– Detta lämnar fältet öppet för spekulationer.
Den senaste folkräkningen i före detta Jugoslavien hölls 1991, strax före första krigsutbrottet. Vid den tidpunkten var Bogosavljevic chef för det federala statistikkontoret. Kroatien och Serbien organiserade sina första folkräkningar 2002. Och ingen folkräkning har ännu hållits i varken Bosnien eller Kosovo.
Natasa Kandic, chef för Centret för humanitär lag i Belgrad, anser att den nya forskningen är ovärderligt viktig. – Det kommer aldrig att finnas någon chans för folk i regionen att leva som goda grannar igen om verkliga uppgifter inte fastställs. Bara då kan vi börja om igen, eftersom vi delar region, gemensamt arv och framtid, säger hon.
