Belgrad, 051207 (IPS) – Det brukade vara lätt att resa till och från länderna i före detta Jugoslavien. Många minns fortfarande när det jugoslaviska passet kunde ta dig var som helst i Europa utan visum.
Men detta ändrade sig totalt i och med krigen på 1990-talet. Serber belades med visumkrav redan 1991, då Slobodan Milosevics regering avslog EU:s plan för fred i Kroatien. Kriget i Bosnien hade då inte inletts. Efter krigen har visumkraven bestått för flera länder i regionen, bland annat Serbien.
– Historien om att resa fritt har blivit ett nationalepos här, säger den serbiske sociologen Stjepan Gredelj. – Yngre människor kan inte föreställa sig hur det var. De har växt upp i isolering och under klastrofobiska omständigheter.
Varje morgon köar hundratals människor utanför EU-ambassaderna i Belgrad. Ibland krävs det dussintals dokuments för att få ett visum. Bland det som krävs är en inbjudan från någon medborgare i EU-landet, kopior på anställningar och bankkonton. Dessutom efterfråga hälsointyg, uppgifter om ens maka eller make och ens barn, kopior på tidigare visum samt flygbiljetter.
Och krånglet är inte gratis. Priset på ett visum varierar mellan 400 och 1200 kronor. Personalen på flera väst-ambassader säger att visumansökningarna ger goda inkomster. – Detta vänder upp och ner på min brors liv varje gång ha vill besöka mig, säger 42-åriga Marijana Simic, som står och köar utanför den tyska ambassaden.
– Det är så förödmjukande, som om han och jag vore någon slags brottslingar. Färsk statstik visar att över 75 procent av serberna under 25 år aldrig har varit utomlands. – Det känns som de är rädda för oss eller att de föraktar oss, säger 23-årige Milan Djakovic, som köar utanför den franska ambassaden. EU-tjänstemän säger att innan man kan ta bort visumkravet måste Serbien genomföra flera förändringar. Landets lagar måste synkroniseras med EU särskilt vad gäller trafficing och organiserad brottslighet, menar EU.
Men organisationen International Crisis Group, ICG, förslog nyligen att EU borde liberalisera visumkraven för invånarna i västra Balkan: Albanien, Bosnien-Hercegovina, Makedonien och Serbien-Montenegro, inklusive Kosovo.
Organisationen menar att visumkrånglet skapar misstro hos befolkningen på Balkan och hindrar utvecklingen mot öppnare samhällen. Dessutom hämmas handel och företag, anser ICG. ICG rekommenderar att EU inför snabbare och enklare ansökningsprocesser för invånarna i västra Balkan, och föreslår att man börjar med vissa utvalda grupper. De första som borde få enklare tillgång till EU är studenter, journalister och företagare, anser ICG. Men svaret på rekommendationen från EU-kommissionären Franco Frattini var inte särskilt uppmuntrande. – Att överge visumsystemet är inget alternativ, sa Frattini vid en presskonferens i Bryssel. Han sa att frågan kommer att tas upp inom EU först när länderna på västra Balkan kommit in i en konkret fas av förhandlingar om EU-medlemskap. ICG:s rapport fick stor publicitet i serbisk media, eftersom frågan berör medborgarna starkt.
