Peking, 050530 (IPS) – I år infaller 60-årsdagen av dagen då Japan förklarade sig besegrat under andra världskriget. Årsdagen kommer vid en tidpunkt då relationen mellan de forna rivalerna Kina och Japan är sämre än på årtionden.
Båda länderna brottas nu med frågan om hur de ska genomföra minnet av krigsslutet den 15 augusti. Tidigare i maj månad antog de japanska lagstiftarna en kontroversiell lag om att skapa en nationell helgdag till minne av den japanske kejsaren Hirohito – som styrde Japan under andra världskriget. Trots att den första helgdagen till hans minne infaller först den 26 april nästa år så anser vissa betraktare att tidpunkten för beslutet är illa vald med tanke på att det i år är 60 år sedan krigslutet. Kritiker både i och utanför Japan beskriver lagen som det senaste i en rad försök att glorifiera Japans militaristiska historia. I Kina överväger makthavarna att utropa minnesplatsen för massakern i Nanjing 1937 till nationell helgedom och att hålla en sorgestund där den 15 augusti som flera av landets högsta ledare ska delta vid. Kinesiska forskare uppskattar att över 300 000 civilpersoner dödades av japanska trupper under massakern. Ett sådant beslut kan tolkas om en hämndaktion mot Japan. Kinesiska ledare är mycket upprörda över att Japans premiärminister Junichiro Koizumi årligen brukar besöka helgedomen Yasukuni där japanska krigsoffer – bland dem flera krigsförbrytare – är begravda. Kinas ledare vägrar att delta vid några bilaterala toppmöten med Koizumi så länge han inte upphör med besöken. I förra veckan ställde Kinas vice premiärminister Wu Yi in ett möte med Koizumi bara några timmar innan det skulle hållas. Efter det har kinesiska UD gjort klart att anledningen till att man ställde in mötet var att Koizumi vägrat lova att han ska sluta besöka Yasukuni-helgedomen.
Japan har bett om ursäkt för landets uppträdande under kriget och Koizumi själv bad offentligt om ursäkt under toppmötet mellan Asien och Afrika i Indonesien i april. Men premiärministern har besökt helgedomen varje år sedan han tillträdde år 2001.
Under Wu Yis besök i Japan i förra veckan sa Koizumi att han ska fatta ett “passande beslut” om huruvida han tänker besöka helgedomen i framtiden, men tillade att detta inte var någon som ett annat land borde lägga sig i. Han insisterade på att han besökte helgedomen i egenskap av privatperson – inte som premiärminister. Wu Yis avsnoppning av Koizumi när hon ställde in mötet är kanske den högst profilerade manifestationen av Kinas ökade antipati mot Japan, men ilskan mot Japan tar sig flera uttryck. Förra veckan förbjöd de kinesiska myndigheterna en omtvistad japansk sed – att äta sashimi och sushi från en naken kvinnas kropp. Tidningen Beijing Times skrev att förbudet hade införts eftersom det är en “förolämpning mot människors moral”. Men förbudet tolkas också som ännu ett beslut som tagits för att visa Kinas missnöje med Japan. De senaste två månaderna har relationen mellan Kina och Japan – både på officiell och folklig nivå – försämrats kraftigt. Den utlösande faktorn var nya japanska skolböcker som förskönade Japans övergrepp under kriget. Kraftiga folkliga protester mot böckerna bröt ut i Peking och en rad andra städer. Demonstrationerna följdes av diplomatiska protester från Japan. Efter det sa den kinesiske premiärministern Wen Jiabao att Japan måste göra upp med historien innan landet kan övervägas som lämpligt för en plats i FN:s säkerhetsråd.
Kinas biträdande utrikesminister Wu Dawei beskrev den 18 april de bilaterala relationerna mellan länderna som de värsta på 33 år. Men historien är bara en del av problemet. De båda länderna utkämpar också en modern maktkamp om inflytande och naturresurser i regionen och världen. Det handlar bland annat om oljekontrakt i Centralasien, Sibirien och Afrika, om ländernas ställning i FN, om territoriella krav och om inflytande över Taiwan.
