Buenos Aires, 041214 (IPS) – Opec-länderna verkar vara mer oroade för vad satsningarna på att stoppa utsläppen av växthusgaser kommer att få för ekonomiska konsekvenser i deras hemländer än för de miljökonsekvenser som den globala uppvärmningen har för fattiga länder, anser företrädare för u-länder.
De oljeproducerande länderna inom Opec hamnade under det pågående klimatmötet i Argentinas huvudstad Buenos Aries i en målkonflikt med merparten av världens utvecklingsländer i fråga om krav på bidrag till fattiga länder med syftet att motverka de negativa följderna av klimatförändringarna. Flera av Opec-länderna är även medlemmar i u-ländernas intresseorganisation G77. De fattiga länderna arbetar under mötet för att u- länder ska kompenseras för skadorna de lider av klimatförändringarna. Men deras krav försvåras på grund av att även de oljeproducerande länderna nu efterfrågar ekonomiskt stöd i kompensation för väntade förlorade inkomster. De menar att efterfrågan på deras viktigaste produkt – oljan – kommer att minska och kräver kompensation för det. – Ingen vill ge en penny till Saudiarabien och det ber egentligen inte saudierna om heller. De använder dessa argument för att försvåra förhandlingarna, säger Raúl Estrada Oyuela, chef för den argentinska delegationen på mötet. I Opec ingår Algeriet, Förenade arabemiraten, Indonesien, Iran, Irak, Kuwait, Libyen, Nigeria, Qatar, Saudiarabien och Venezuela. Dessa länder producerar tillsammans 40 procent av all olja som konsumeras globalt och har över tre fjärdedelar av världens oljereserver.
Den 16 februari träder Kyoto-protokollet i kraft. Avtalet förhandlades fram 1997 men blir giltigt först 2005 sedan det ratificerats av tillräckligt många länder. Enligt avtalet måste de rika länderna minska sina utsläpp av koloxid, metan och andra gaser som bidrar till den globala uppvärmningen. Fortfarande har dock varken USA, som står för 25 procent av alla utsläpp av växthusgaser, eller Australien, ratificerat protokollet, och omfattas därför inte av det. Förutom att minska utsläppen har avtalet syftet att minska skadeverkningarna av klimatförändringarna. U-länderna vill nu få hjälp med att förebygga de skadliga effekterna av klimatförändringarna. Under konferensen lades en rapport fram av miljörörelsen Greenpeace och NEF, New Economics Foundation, som stödjer de fattiga ländernas krav. Enligt rapporten planerar i-länderna att satsa stora pengar i sina hemländer på att anpassa sig till klimatförändringarna medan de fattiga länderna erbjuds mycket liten hjälp att exempelvis anpassa infrastruktur och jordbruk efter nya förutsättningar. Estrada Oyuela förkastar helt oljeländernas krav.
– Marknaden för fossila bränslen har inte minskat. Som en rapport från Världsnaturfonden visar har både volymen och priset ökat så det är svårt att förstå vad de talar om. Men eftersom alla beslut som antas inom G77 ska vara enhälliga så har gruppen varit tvungen att ta hänsyn till kraven från oljeländerna och G77 har därför tvingats tonat ner sina krav betydligt, säger Estrada Oyuela. Chefen för Världsnaturfondens program för klimatförändringar, Jennifer Morgan, sa till den argentinska pressen att Opec agerade “som en räv i ett hönshus” inom G77. Morgan uttryckte tvivel på om Opec-länderna verkligen bör samarbeta med u-länderna i den här frågan. Förutom Nigeria har ingen av organisationens medlemländer ens ratificerat Kyotoprotokollet, säger hon. Klimatförhandlingarna i Buenos Aries inleddes den 6 december och avslutas den 17. Grunden till förhandlingarna är FN:s klimatkonvention som antogs 1992 och trädde i kraft 1994. Den är dock bara en ramkonvention och innehåller allmänna mål för insatser som ska bidra till att minska växthusgaser. Konventionen utgör det ramverk inom vilket förhandlingarna förs.
