Kairo, 040621 (IPS) – Rykten om den egyptiske presidenten Hosni Mubaraks sviktande hälsa har lett till en ny debatt om vem som ska efterträda honom.
Den 76-årige presidenten har skjutit upp en rad möten den här månaden på grund av vad som officiellt kallas “mindre hälsoproblem”. Men vare sig de är mindre eller inte har händelserna lagt nytt fokus på frågan om en efterträdare till presidenten i arabvärldens folkrikaste land.
Mubarak intog presidentposten sedan den förre presidenten Anwar al-Sadat mördats av islamister 1981. Många misstänker att han nu förbereder sin andra son, 40-åriga Gamal Mubarak, för att ta över rollen som president.
Den misstanken stärktes 2002, då Gamal Mubarak tillsattes som ordförande för en politisk kommitté i det styrande partiet. Men både Hosni och Gamal Mubarak har förnekat att det skulle finnas planer på att presidentposten ska gå i arv från far till son.
– Regimen i Egypten är republikansk – vi ärver inte makten. Det hände i ett särskilt land, men det kommer inte att hända i Egypten, sa Mubarak, i en tydlig referens till Syrien, där Bashar al-Assad blev president sedan hans far Hafez dött år 2000.
Mubarak sitter nu sin fjärde sexårsperiod som president. Han har aldrig utnämnt någon vicepresident eller efterträdare.
– Om han ville utnämna en vicepresident skulle han ha gjort det för länge sedan, säger Hassan Nafaa, prefekt vid statsvetenskapliga institutionen på Kairos universitet.
– Om han utser en vicepresident nu så kan det ses som om han har valt sin egen efterträdare, och jag tror inte att det egyptiska folket skulle acceptera det.
Om presidenten skulle avlida utan att ha utsett en vicepresident ska enligt den egyptiska konstitutionen talmannen i parlamentet ta ansvaret för presidentposten under 60 dagar, tills parlamentet har valt en ny president.
Därefter måste parlamentets kandidat godkännas i en folkomröstning.
Enligt bedömare i Egypten kan det leda till en maktkamp om det inträffar.
– Den allmänna uppfattningen är att en kandidat som har godkänts av Mubarak redan har nominerats, och att det är känt bland en begränsad grupp höga makthavare, säger Diaa Rashwan vid al-Ahram-centret för politiska och strategiska studier.
Rashwan menar att Egyptens nästa president nästan säkert kommer att bli någon med en bakgrund inom militären.
– Armén är en av de viktigaste beståndsdelarna i vårt politiska liv efter julirevolutionen, säger han.
Sedan monarkin i Egypten störtades i juli 1952 har alla fyra presidenter i landet kommit från de väpnade styrkorna.
Mohammed Naguib, Gamal Abdel Nasser och Anwar al-Sadat var officerare i den egyptiska armén. Hosni Mubarak var tidigare befälhavare inom flygvapnet.
Gamal Mubarak är ekonom och har ingen militär bakgrund. Det skulle kunna undergräva hans trovärdighet bland folket och i synnerhet inom de väpnade styrkorna, påpekar Rashwan.
– Den egyptiska situationen i Mellanöstern är sådan att vi har en verklig oro över den nationella säkerheten. Gamal har ingen sådan erfarenhet, så jag tror inte att han skulle kunna vara en trovärdig kandidat.
Om militär bakgrund är ett krav borde däremot försvarsministern Mohammed Hussein Tantawi ligga bra till. 68-årige Tantawi är en krigsveteran som har fått flera utmärkelser, och han har varit den viktigaste kandidaten för att efterträda Mubarak, tills hans ålder kom ifatt honom.
– Jag vet inte exakt vad som har hänt, men det sägs att hans hälsa inte är bra, säger Rashwan, som beskriver Tantawi som en utmärkt officer, men också som en man vars bristande diplomatiska erfarenhet kan vara en nackdel.
– I grund och botten är han en uniform, utan politisk erfarenhet.
Arabförbundets generalsekreterare Amr Moussa, å andra sidan, är en politiker utan uniform. Den 67-årige karriärdiplomaten är oerhört populär bland det egyptiska folket, framför allt på grund av sin skarpa kritik mot Israel under de tio år som han var Egyptens utrikesminister.
– Jag tror att Amr Moussa skulle bli vår nästa president, om folket fick bestämma, säger Noha Sayed, som studerar mediavetenskap.
Men Moussas popularitet kan också ha varit det som hindrade hans karriär.
Många menar att motivet för Mubaraks beslut att flytta honom till det problemfyllda Arabförbundet var avundsjuka.
Det namn som oftast nämns i politiska kretsar nuförtiden är Omar Sulieman, chef för den egyptiska underrättelsetjänsten. Under flera årtionden har han arbetat i det tysta, men på senare tid har Mubarak gett honom en mer framträdande roll.
– Sulieman är mycket mer trovärdig än de andra militärerna, och det är uppenbart att han har presidentens förtroende, säger Nafaa.
Han säger att Mubarak har gett Sulieman flera känsliga uppdrag i utrikespolitiken, bland annat att mäkla fred mellan palestinska fraktioner och Israel.
Det är dock oklart om Sulieman har några politiska ambitioner. En del har antytt att han kan bli den som får i uppgift att bereda vägen för den yngre Mubarak.
– Sulieman skulle kunna tillträda som president under en övergångsperiod, för att sedan lämna över till Gamal Mubarak, säger Nafaa.
