Monrovia, 040420 (IPS) – Efter fyra månader av osäkerhet och oro har FN:s fredsbevarande styrka återupptagit avväpningen av tusentals liberianska rebeller och soldater.
I somras ingick parterna i inbördeskriget i landet ett fredsavtal.
Avväpningen av rebeller och milismän inleddes i december men tvingades avbrytas sedan milismän som stridit på den före detta presidenten Charles Taylors sida revolterade mot villkoren för avväpningen.
FN:styrkan Unmil bestod då bara av 5 000 man och den klarade inte av att fullfölja avväpningen. I dag är Unmil-styrkan nästan fulltalig. När alla soldater och övriga personal är på plats ska styrkan bestå av 15 000 personer.
Första fasen av avväpningen inleddes i staden Gbarnga i centrala Liberia, som under kriget kontrollerades av landets största rebellrörelse Lurd.
Totalt ska omkring 60 000 milismän och rebeller i landet avväpnas.
Över 200 000 människor dog i det 14 år långa inbördeskriget och ytterligare tiotusentals tvingades fly från sina hem. Förutom Lurd fanns ytterligare en rebellstyrka som kallade sig Model och som främst verkade i östra delen av landet.
Kriget tog slut efter att Charles Taylor gick i exil för sju månader sedan då rebellerna hade avancerat till utkanterna av huvudstaden Monrovia.
Taylor, som är ättling till de befriade amerikanska slavar som styrde Liberia fram till 1980, var själv en före detta rebelledare som var med och störtade president Samuel Does regering 1989. Taylor vann senare ett val 1997. Men rebellrörelsen Lurd startade ett nytt krig genom ett uppror som inleddes 1999.
FN-styrkan i Gbarnga inledde avväpningen av rebellerna den 15 april.
Medlemmar i övergångregeringen, FN-personal och diplomater prisade avväpningen som “en dröm som går i uppfyllelse”. Både regeringen och Unmil tror att avväpningen den här gången ska kunna genomföras utan större hinder, – Vi väntar oss inga problem från de före detta stridande. Vi tror allt ska gå bra, säger Moses Jarbo, chef för den nationella kommissionen för avväpning och integrering.
De flesta av de rebeller som nu lämnat sina vapen till FN i Gbarnga som IPS talar med ser också fram emot att få återgå till ett civilt liv.
– Jag är lycklig nu när jag lämnat in mitt vapen. Jag känner att jag är en civilperson nu, säger 18-årige Henry Flomo som planerar att återvända till skolan.
Den optimismen delas av 25-årige Alphonso Jallah.
– Jag tänker åka hem för att träffa mina föräldrar för första gången på fyra år och fortsätta jobba med jordbruk.
24-årige Vamba Sheriff säger att han inte kommer att börja kriga igen om han får möjlighet att lära sig ett yrke och få ett jobb. Och det är vad övergångsmyndigheten och FN nu ska försöka göra – se till att de avväpnade soldaterna ska få en möjlighet att tjäna pengar som civilpersoner.
När rebellerna har lämnat ifrån sig sina vapen får de stanna ett par dagar för rådgivning innan de skickas hem.
– Vi hanterar 250 rebeller par dag, säger Margaret Novicki, talesperson för Unmil. Hon berättar att rebellerna får 75 dollar i utbyte mot de gevär de lämnar in. Sedan är det meningen att många av de före detta krigarna ska erbjudas jobb.
USA:s ambassadör John Blaney lanserade nyligen ett paket som ska ge minst 10 000 före detta soldater jobb med att återuppbygga landet.
– Vi hoppas kunna anställa 2 000 vid slutet av maj, ytterligare 2 000 i slutet av juni, 2 000 vid slutet av juli och så vidare. I slutänden hoppas vi kunna ge arbete åt 10 000 före detta stridande som ska jobba ihop med oss och andra, säger Blaney.
Avväpningen av rebellerna – som har terroriserat civilbefolkningen – väntas leda till att tusentals människor som bott i flyktingläger runt huvudstaden Monrovia och i grannländer ska våga återvända hem och att regeringen ska kunna etablera nya civila myndigheter i hela landet.
Förra helgen vädjade ledaren för övergångregeringen – Gyude Bryant û till liberianerna att de ska förlåta de före detta rebellerna och soldaterna.
Övergångsregeringen bildades i oktober enligt riktlinjer från det fredsfördrag som parterna ingick augusti förra året. Den ska leda landet fram tills val ska hållas i oktober 2005.
FN:s barnfond Unicef och andra FN-organ har lanserat planer för att kunna erbjuda de återvändande soldaterna och flyktingarna livsnödvändig service som vatten, avlopp och mediciner.
Människorättsaktivisten och flyktingen Thompson Adebayo är optimistisk till att avväpningsprocessen ska lyckas.
– Fraktionsledarna – som har tömt landets resurser och förvandlat befolkningen till tiggare – verkar nu redo att låta sina soldater lägga ner vapnen.
– Rebellerna vandaliserade våra städer och byar och gjorde det svårt och till och med omöjligt att bo kvar i våra hem,. Så snart avväpningen har genomförts i min hemstad i västra Liberia kommer jag att återvända hem med mina barn och andra släktingar och försöka samla ihop de delar som rebellerna har lämnat kvar, säger han.
Hittills har FN posterat ut styrkor i 13 av landets 16 regioner. Närmast ska en styrka placeras i regionen Gbarpolu, nära landets nordöstra gräns mot Sierra Leone, och en i Maryland, nära gränsen mot Elfenbenskusten i sydöst.
