Dili, 040421 (IPS) – Regeringen i Östtimor kommer inte att ratificera ett avtal som skulle ge Australien större delen av de oljeoch gasfyndigheter som finns i havet mellan länderna.
Östtimors premiärminister Mari Alkatiri sa tidigare i veckan att parlamentet inte kommer att godkänna ett avtal som skulle ge klartecken för utvinning av olje- och gasfyndigheterna i Timorsjön, som ligger mellan Australien och Östtimor. Det omtvistade avtalet skulle innebära att Östtimor endast får 18 procent av inkomsterna för utvinningen, som beräknas till motsvarande sju miljarder dollar. Detta trots att naturresurserna ligger betydligt närmare kusten i Östtimor än den i Australien. Samtidigt har samtal mellan de båda länderna angående ländernas havsgränser inletts i Dili i veckan. Vart gränsen mellan länderna ska dras är ännu inte färdigförhandlat, men om gränsen drogs halvvägs mellan länderna skulle den större delen av intäkterna från utvinningen istället tillfalla Östtimor. Den östtimorianska regeringens beslut stöds av många av landets medborgare. Under förra veckan demonstrerade hundratals människor utanför Australiens ambassad i Dili mot vad de kallade ett rån på naturresurser. – Vi trodde att den utländska ockupationen av vårt land upphörde 1999. Vi trodde inte att vi skulle bli av med den blodiga indonesiska ockupationen av vårt land bara för att mötas av Australiens giriga ockupation av vårt hav, säger Joao Saramento, språkrör för Rörelsen mot ockupationen av Timorsjön – en grupp som består av många ickestatliga organisationer.
Östtimor var ockuperat av Indonesien under 25 års tid, innan landet blev självständigt i maj 2002. Två år senare är dock landet fortfarande ett av världens fattigaste. I samband med frigörelsen i maj 2002 undertecknade Östtimor och Australien ett avtal om Timorsjön, enligt vilket Östtimor skulle ges intäkter från det mindre fältet Bayu Undan, som även det ligger mellan länderna.
Flera månader senare vägrade dock Australien att ratificera avtalet om inte Östtimor samtidigt undertecknade ett annat avtal, gällande området Greater Sunrise. I mars förra året undertecknades avtalet mellan länderna, varefter det ratificerades av Australiens parlament förra månaden. Östtimor hävdar att man undertecknade avtalet i syfte att snabbt få tillgång till intäkter från det mindre fältet.
Greater Sunrise ligger ungefär 45 mil utanför den australiska staden Darwin och cirka 15 mil söder om Östtimor. Två månader innan Östtimors frigörelse drog sig Australien ur de två internationella organ som förhandlar om gränstvister i havsområden, International Court of Justice och International Tribunal on the Law of the Sea. Östtimors utrikesminister Jose Ramos-Horta har anklagat Australien för att dra ut på förhandlingarna om gränsdragningen mellan länderna i syfte att under tiden kunna utnyttja olje- och naturgastillgångarna.
– Ju längre förhandlingarna drar ut på tiden, desto bättre för Australien. Kanske kommer Australien att vilja förhandla när det är slut på gas och olja, har Ramos-Horta sagt. Han tillägger att om Australien skulle accepterat de internationella normerna för gränsdragningar hade Östtimor varit ett med stora rikedomar i form av naturresurser. – Östtimors styrka i denna fråga finns i den internationella lagstiftningen. Vi har inte hittat på något och vi kommer att få se om Australien är ett demokratiskt land och huruvida man accepterar den internationella lagen.
Samtidigt menar Östtimors president Xanana Gusmao att den nuvarande tvisten mellan länderna inte kommer att på längre sikt påverka relationerna mellan länderna.
– Protesterna framför den australiska ambassaden i Dili kommer inte på något sätt att påverka relationerna mellan Australien och Östtimor. Det kommer alltid att uppstå problem så fort man diskuterar ekonomi, marknaden eller naturresurser, säger Gusmao.
