Pretoria, 040329 (IPS) – Det krävs inte mer än ett kort besök i kåkstaden Soweto för att upptäcka de problem som fortfarande plågar Sydafrika, tio år efter att apartheid avskaffades och demokratin infördes.
Det märkte en grupp på 200 akademiker som hade bjudits in till landets huvudstad Pretoria för att under tre dagar diskutera utvecklingen under Sydafrikas första demokratiska årtionde, vid en konferens som arrangerades av organisationen Africa Institute.
– Svarta har ingen mark. Efter apartheid skulle 50 procent av all mark ges till jordlösa svarta. Men tio år senare har mindre än tre procent omfördelats, säger Fred Hendricks vid Rhodes-universitetet i Sydafrika.
Enligt regeringens siffror har 134 000 svarta hushåll tilldelats 1,8 miljoner hektar mark sedan 1994. Markockupationerna i grannlandet Zimbabwe har gjort jordägarfrågan i Sydafrika ännu mer känslig under de senaste åren, och myndigheterna har agerat försiktigt.
Hendricks påpekar också att det bara är en liten del av aktierna på Johannesburgs aktiemarknad som ägs av svarta.
– Om man inte tar itu med de här frågorna kommer de att leda till instabilitet i framtiden.
De vita i Sydafrika utgör omkring 13 procent av landets befolkning.
Ministern Jeff Radebe säger att regeringen kommer att använda 15 miljarder rand (omkring 17,5 miljarder kronor) på att stärka de svartas ställning.
De rasistiska lagar som Sydafrikas apartheidsystem byggde på berövade landets svarta majoritet sin rätt att rösta, få ordentlig utbildning och äga egendom. Ett resultat av det är att hälften av landets svarta befolkning lever i fattigdom.
Enligt Joel Netshitenzhe som leder regeringens kommunikationsdepartement steg andelen svarta på högre chefsposter sakta, från 15 till 16 procent mellan 2000 och 2001.
Men utvecklingen har gått fortare inom regeringsdepartementen, där de svarta nu utgör 72 procent av de anställda.
– Vi har en anomali i Sydafrika. Det politiska ledarskapet och näringslivets ledarskap har inte samma bakgrund. De talar inte samma språk. De har inte gått i samma skola, säger Netshitenzhe.
Tidigare i månaden sa apartheidregimens sista president F.W. de Klerk att han var oroad över det sätt på vilket man försöker stärka de svartas ställning.
– Jag stödjer projektet. Det jag motsätter mig är hur man genomför det.
Lagarna för att stärka de svartas ställning har orsakat en växande oro bland minoriteter och det har ökat rädslan för en omvänd diskriminering, sa de Klerk.
Man har antagit flera olika lagar för att motverka den sneda maktfördelningen som apartheidregimen ledde till. Bland annat har man infört lagar som syftar till att svarta ska kontrollera 25 procent av gruvindustrin respektive finansmarknaden inom det kommande årtiondet.
