Washington, 040330 (IPS) – På söndagen sköts valet i Afghanistan, som skulle ha hållits i juni, upp till efter sommaren. Internationella biståndsorganisationer uppmanar nu världen att hjälpa till med pengar för att återuppbygga det krigshärjade landet.
Amnesty International skriver i ett brev till de största biståndsgivarna att organisationen är mest oroad över den fortsatta osäkerheten för den stora majoritet av afghaner som bor utanför huvudstaden Kabul. Det gäller särskilt övergrepp mot kvinnor och flickor i stora delar av landet.
Den internationella hjälporganisationen Care betonar att den blomstrande narkotikahandeln, som för med sig våld och instabilitet, måste hanteras mer beslutsamt.
Care uppmanar också biståndsgivarna att skaka fram de 27,5 miljarder dollar i bistånd till återuppbyggnad under de kommande sex åren som den afghanska presidenten Hamid Karzai har bett om. Care påpekar att 70 procent av landets 25 miljoner invånare lever i fattigdom.
Rekommendationerna kom i slutet av förra veckan, mindre än en vecka innan en biståndskonferens om Afghanistan som inleds den 31 mars i Berlin.
På söndagen tillkännagav Karzai att presidentvalet som var planerat till juni i stället kommer att hållas i september, tillsammans med parlamentsvalet. Han sa att förseningen var nödvändig på grund av den osäkra situationen i olika delar av landet, där väljarna inte kommer att kunna registrera sig i tid.
Bara 1,5 miljoner av 10,5 miljoner röstberättigade har hittills registrerats, och FN-arbetare som deltar i valförberedelserna har i flera månader varnat för att det kommer att bli mycket svårt att kunna hålla valet i juni under de förhållanden som nu råder.
– Det internationella samfundet är väl medvetet om behovet av att göra Afghanistan säkrare, för att det afghanska folket ska kunna få fria och rättvisa val, sa Karzai vid en presskonferens.
Det som vållar mest oro är de pashtunska områdena i landets södra och östra delar – i synnerhet längs den pakistanska gränsen där talibanerna har bekräftat sin närvaro genom att genomföra attacker mot biståndsarbetare, regeringsföreträdare och mot afghanska polis- och arméenheter.
USA:s försvarshögkvarter Pentagon tillkännagav i förra veckan att man ska skicka ytterligare 2 000 marinsoldater till Afghanistan. Tillsammans med de 11 000 amerikanska soldater som redan finns i landet ska de genomföra en stor operation både för att hindra infiltrerande talibanstyrkor och tillsammans med pakistanska trupper på andra sidan gränsen försöka bekämpa de anhängare till terrornätverket al-Qaida som tros gömma sig där.
Ickestatliga organisationer har under flera månader uppmanat USA och den internationella styrkan Isaf att utöka sin verksamhet till andra delar av landet än huvudstaden Kabul. Isafs närvaro har till största delen varit begränsad till den afghanska huvudstaden.
I Amnestys brev skriver organisationen att det innebär en stor fara för landets framtid om man inte lyckas ge säkerhet och mänskliga rättigheter till alla afghaner.
Amnesty skriver att en del positiva framsteg har gjorts, exempelvis att man har byggt upp en professionell polisstyrka, utbildat jurister, reformerat lagar och renoverat fängelser och domstolar i Kabul.
“Men det är extremt oroande att framstegen är begränsade till huvudstaden, medan mänskliga rättigheter långt ifrån är en verklighet för afghaner som bor i andra provinser.” Bland de viktigaste frågorna att ta itu med, enligt Amnesty, finns våld mot kvinnor och de dåliga förhållandena i landets fängelser. Det är två av de områden där Amnesty såg de värsta brotten mot de mänskliga rättigheterna vid sitt senaste besök i Afghanistan, i februari.
Gruppen uppmanade också biståndsgivarna att sätta press på regeringen för att den ska sätta stopp för straffriheten för de som har begått allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. “Brott mot de mänskliga rättigheterna kommer förmodligen att fortsätta så länge folk som på goda grunder misstänks för grova människorättsbrott tillåts undgå straffansvar, och sitta på maktpositioner”, skriver Amnesty.
Care tar i sitt Afghanistan-dokument upp droghandeln, som enligt organisationen gör det svårt för den afghanska regeringen att arbeta för legitim ekonomisk återuppbyggnad och utveckling. Vallmoodlarna tjänar för närvarande omkring motsvarande 19 000 kronor per år, medan bönder som odlar lagliga grödor bara tjänar i genomsnitt 5 100 kronor per år.
Resultatet av det är att allt fler bönder odlar allt mer vallmo, och allt fler arbetare dras in i narkotikaframställning.
“När den har slagit rot kommer den här industrin att bli allt svårare att bli av med, och den kommer att utgöra ett växande hot mot den afghanska staten”, skriver Care, som menar att det internationella samfundet faktiskt bara kan tjäna på att bidra med resurser till Afghanistans återuppbyggnad.
“De långsiktiga kostnaderna för att misslyckas i Afghanistan kommer förmodligen att vara mycket större än kostnaderna för ökade investeringar i återuppbyggnad och fredsbevarande”, skriver Care.
