Quito, 031013 (IPS) – Regeringen i Ecuador planerar att skicka trupper till kichwa-indianernas territorium i östra Amazonas. Syftet är att göra det möjligt för utländska oljebolag att genomföra undersökningar trots att såväl lokalbefolkningen som miljögrupper vänder sig emot det.
Landets energiminister har uttalat att armén kommer att kallas in för att stödja den amerikanska oljegiganten ChevronTexacos och dess argentinska partner CGC:s utforskningar av kichwa-folkets mark. Det har utlöst mycket starka reaktioner från såväl lokala som internationella miljö- och människorättsgrupper.
Energiminister Carlos Arboleda sa att soldater kommer att skickas till Sarayacu under veckan för att göra det möjligt för företagen att leta efter olja i området.
Han sa också till utrikeskorrespondenter i förra veckan att ursprungsbefolkningen i regionen agerade “illegalt”, med stöd av ickestatliga organisationer som “uppviglar till kaos”.
En av de åtgärder som den lokala befolkningen gjort är att ha bildat en mänsklig kedja längs gränsen till sitt territorium.
– Oljebolagen försöker stämpla oss som terrorister i syfte att dra uppmärksamheten ifrån de övergrepp de begår mot våra rättigheter, säger Hilda Santi, en av ledarna för befolkningen i Sarayacu.
Santi säger vidare att man enbart försvarat sitt territorium i enlighet med de rättigheter man har enligt landets konstitution och internationella konventioner, som Ecuador skrivit under.
Såväl Internationella arbetsorganisationens 169:e konvention, som ratificerades av Ecuador 1997, och landets konstitution, innehåller krav på att man ska respektera ursprungsbefolkningars rättigheter samt konsultera de lokala befolkningarna om de riskerar att påverkas av aktiviteter som gruvdrift eller oljeborrning.
Ordföranden för Kommissionen för ursprungsbefolkningarna, Ricardo Ulcuango, har kritiserat minister Arboledas uttalanden, och säger att han överväger att begära att ministern förklarar sig inför landets kongress.
– Ursprungsbefolkningens territorier kan inte militariseras på det sätt han föreslagit och människor kan inte tvingas till att acceptera oljeborrning på sina marker.
Kichwa-folket vänder sig mot oljeborrningen på grund av de föroreningar det skulle föra med sig.
Enligt Rörelsen för världens regnskogar, WRM, innebär verksamheten ett förödande hot mot en region med en särskilt utpräglad biologisk mångfald.
För sex månader sedan sa lokala ledare att de utsatts för påtryckningar av oljebolagen, och att företagens vakter gjort intrång på deras mark.
Ordföranden för folket, Marlon Santi, säger till IPS att befolkningen krävt att oljebolagen respekterar överenskommelsen mellan staten och dem där den lokala befolkningen gjort klart att man inte vill ha någon oljeborrning på grund av miljöeffekterna.
– Men myndigheterna struntade i våra klagomål och våra ledare började förföljas.
Enligt minister Arboleda kom regeringen överens med CGC att tillåta företagets arbetare att söka efter olja i området redan i december förra året. Han säger också att man utlovat att skydda företagets personal om det skulle visa sig nödvändigt.
ChevronTexaco står redan inför ett åtal som lagts fram av en koalition av miljö- och människorättsgrupper, som menar att företaget bedrivit verksamhet som varit både miljö- och hälsofarlig i Amazonas.
