Nairobi, 030213 (IPS) – Biståndsarbetare varnar för att matbiståndet till hungriga eritreaner är på väg att ta slut, eftersom uppmaningarna om ökat bistånd inte har gett tillräckliga resultat.
Runt 70 procent av Eritreas 3,3 miljoner invånare riskerar att drabbas av hunger på grund av torkan i landet. En tredjedel av dem visar redan tecken på undernäring.
FN:s livsmedelsprogram WFP kommer att få slut på sina matreserver i april. Biståndsgivarna har bara utlovats en fjärdedel av de 150 miljoner amerikanska dollar som skulle behövas för att hjälpa Eritrea året ut.
– Om det blir så, kanske vi kommer att tvingas begränsa vår verksamhet till ett minimum, så att vi bara kan hjälpa de allra mest sårbara – barn och ammande mödrar, säger Mamadou Mbaye vid WFP:s Eritrea-kontor.
Men även om det kommer löften om mer bistånd i dag, kommer det inte att nå fram till Eritrea i tid. Det tar två till tre månader för maten att fraktas från Europa, och upp till sex månader från Nordamerika och Asien.
Det finns en ökande frustration över att den hotande svälten i Eritrea inte får den uppmärksamhet den förtjänar. Gensvaret från biståndsgivarna har varit mycket bättre när det gäller grannlandet Etiopien, där mer än elva miljoner människor hotas av svält.
– Folk måste förstå att den här krisen är lika allvarlig som den i Etiopien, eller kanske ännu värre. Det är en liten befolkning internationellt sett, men en väldigt stor del av befolkningen drabbas, påpekar Mbaye.
– Vi borde ha lärt oss från det förflutna – från kriserna i Rwanda, Burundi och Sierra Leone, att reagera i tid och rikta uppmärksamheten mot människor som har rätt att få hjälp.
En del av Eritreas problem är att landet ännu inte har återhämtat sig från det två år långa kriget mot grannlandet Etiopien, vilket tog slut 2000. Mer än 50 000 krigsflyktingar bor fortfarande i läger i landet. De kan inte återvända eftersom deras fält har minerats eller för att deras hus förstördes under kriget.
I oktober uppmanade FN:s biträdande generalsekreterare för humanitära frågor, Kenzo Oshima, biståndsgivarna att inte bara ge matbistånd utan att samtidigt hjälpa Eritrea med återuppbyggnaden efter kriget, minröjning och fattigdomsbekämpning.
– Om man inte tar itu med sådana frågor kan det mycket väl hända att vi har en likadan nödsituation om några år igen, sa han enligt tidningen Africa Recovery.
Men med tanke på det dåliga gensvaret på uppmaningarna om katastrofbistånd i form av livsmedel så kan det bli ännu svårare att få fram pengar till sådana projekt, som verkligen inte ger några rubriker.
På lång sikt, menar många experter, är det enda sättet att bryta cirkeln med torka och hunger på Afrikas horn att investera i ännu mindre glamorösa projekt, såsom utveckling av sjukdomsresistenta grödor, återplantering av skog och vattenprojekt.
Men eftersom det för tillfället inte ens finns tillräckligt med pengar för att stoppa svälten, verkar det oundvikligt att bilder av hungriga afrikanska barn kommer att dyka upp i tv-nyheterna världen över inom överskådlig framtid.
