Islamabad, 030213 (IPS) – Talibanerna har utfärdat nya uppmaningar om jihad mot USA-ledda trupper i Afghanistan. Och övergångsregeringen med presidenten Hamid Karzai i spetsen har problem med att hantera de gerillaattacker som blivit allt vanligare i södra delen av landet.
För några dagar sedan kom den första kommunikén från talibanerna till det afghanska folket sedan nederlaget i november 2001. Talibanerna uppmanar till heligt krig mot USA-styrkorna, och påminner om att tusentals oskyldiga afghaner har dödats av amerikanska styrkor.
Men det som verkligen oroar Hamid Karzai är alliansen mellan talibanerna och partiet Hezb-i-Islami som leds av krigsherren och den före detta premiärministern Gulbaddin Hekmatyar. Alliansen har fortfarande starkt stöd i vissa delar av södra Afghanistan och i gränsområdet mot Pakistan.
Samtidigt har det synts vissa tecken på motsättningar inom Norra alliansen, som innehar viktiga poster i regeringen. Den afghanska pressen rapporterar från norra och centrala Afghanistan om sammandrabbningar mellan uzbekiska, tadzjikiska och hazariska krigsherrar, som ingår i alliansen. Och i de södra delarna av landet, där majoriteten av folket är pashtuner, menar många att tadzjikerna och uzbekerna har roffat åt sig allt för mycket makt i övergångsregeringen på bekostnad av pashtunerna som utgör mer än 45 procent av landets totala befolkning.
– Talibanerna och Hezb-i-Islami har ökat sin styrka av politiska orsaker, och inte bara på grund av sitt motstånd mot amerikanerna, även om det också är en stark samlande kraft för afghanerna, som har en lång historia av motstånd mot utländska styrkor, säger en representant vid det afghanska konsulatet i den pakistanska staden Peshawar. Han lät sig intervjuas på villkoret att få vara anonym.
– Men oavsett av vilken anledning de har stärkt sin position så utgör de ett allvarligt hot mot säkerheten. De är välbeväpnade och tränade i gerillakrigföring, och alliansen har potential att hålla de amerikanska styrkorna och deras allierade upptagna i en utdragen konfrontation. De är erfarna krigare som känner till terrängen, säger den afghanske representanten. Han menar att allt fler lokala krigsherrar som har meningsskiljaktigheter med regeringen stödjer talibanernas allians, vilket ger den större utrymme för sina operationer.
En rad händelser den senaste tiden har visat hur bräcklig säkerheten är i landet. Den 31 januari dog 18 människor när en bro söder om Kandahar sprängdes i luften. Vid gränsstaden Spin Boldak har hårda strider mellan talibaner och amerikanska styrkor utspelat sig, och amerikanska baser i landets östra provinser utsätts regelbundet för raketattacker.
Samtidigt som de antiamerikanska styrkorna samlar sig hoppas Karzais regering på att få det väl behövda stöd som det internationella samfundet har lovat, bland annat för att kunna bygga upp en nationell armé och polisstyrka.
För närvarande litar regeringen i huvudsak till krigsherrar för att upprätthålla lag och ordning i de områden den kontrollerar.
De USA-ledda styrkorna ägnar sig mest åt att finkamma bergsområdena i östra Afghanistan för att hitta taliban- och al-Qaida-styrkor som finns kvar där. Och den internationella säkerhetsstyrkan ISAF med 5 000 soldater har bara fått mandat av FN att agera i huvudstaden Kabul.
Karzai-regeringen föreslog förra året att ISAF ska utökas till att omfatta 18 500 personer, och att styrkan ska få mandat att upprätthålla ordningen i minst sju andra städer, för att utvidga statens inflytande.
Men de västerländska regeringarna har sagt att det viktigaste för Afghanistans framtida stabilitet och säkerhet är att man skapar en stark, multietnisk och icke-politisk armé. En nationell armé skulle också, enligt västländerna, ge centralregeringen möjlighet att ta kontroll över de mäktiga krigsherrar vars ord är lag i deras områden.
– Det är ett faktum att Karzais regering har misslyckats med att utvidga sin makt utanför Kabul. Det kan den inte utan en nationell armé som representerar alla etniska grupper i landet. Det är avgörande för långsiktig stabilitet och fred, säger Maqsudul Hasan Nuri, forskare som arbetar vid Policy Research Institute i Islamabad.
Men regeringens plan att bilda en armé bestående av 70 000 soldater har stött på patrull, farmför allt på grund av bristande resurser. Militära experter från USA, Turkiet och Frankrike har hittills utbildat endast 1 700 soldater. Hela 40 procent av dem som påbörjat den militära utbildningen har hoppat av, på grund av låg ersättning, usel mat och dåliga levnadsförhållanden.
Den försämrade säkerhetssituationen har också undergrävt de internationella biståndsgivarnas intresse för att ge mer pengar till återuppbyggnaden. Världens rikaste länder – bland dem USA, EU och Japan – lovade vid en konferens i Tokyo att ge 1,8 miljarder i bistånd till Afghanistan innan slutet av 2002, men enligt afghanska regeringsrepresentanter har bara en liten del av pengarna betalats ut.
En representant för Världsbanken i Islamabad säger att förutom den dåliga säkerheten är en viktig anledning till att så lite pengar kommit fram att de afghanska myndigheterna saknar kapacitet att ta emot och hantera stora summor.
– Finansiella system som inte är trovärdiga, kombinerat med en otyglad korruption, håller biståndsgivarna borta.
Men en del afghanska regeringsrepresentanter menar att det internationella samfundet har förlorat intresset för landet efter det att talibanerna avsattes från makten – och att världen nu i stället vänder sig mot Irak.
En talesman för biståndsorganisationen Care International, som arbetar med humanitär hjälp i landet, säger att Afghanistans säkerhetsvakuum inte kommer att fyllas av sig själv. Han menar att ett ihållande internationellt engagemang är nödvändigt.
– Ökat stöd till utbildning för poliskåren och armén, samt att man etablerar en internationell fredsstyrka på viktiga platser utanför Kabul är nödvändigt, säger Cares talesman.
