020105 (IPS) – År 2001 blev ett av de blodigaste åren på länge i den indonesiska provinsen Aceh. 1700 människor miste livet i sammandrabbningar mellan separatister och militär. Människorättsaktivister kritiserar landets president Megawati Sukarnoputri för att inte stävja våldet.
Megawati tog över som president i Indonesien för lite mer än fem månader sedan. Den förre presidenten, Abdurrahman Wahid, tvingades avgå i juli efter anklagelser om korruption och inkompetens.
Bland de senaste offren för våldet i Aceh finns en far och hans tre barn vars kroppar hittades i en by i östra Aceh på nyårsafton. De hade skjutits till döds. Fler än dubbelt så många dog i provinsen under 2001 som under året innan. Ungefär hälften av dödsfallen skedde efter att Megawati tillträtt.
– Grava brott mot de mänskliga rättigheterna, bland annat tortyr och utomrättsliga avrättningar , sker dagligen, säger Lucia Withers, på människorättsorganisationen Amnesty International.
Civilbefolkningen utsätts ofta för kollektiva bestraffningar av den indonesiska säkerhetstjänsten efter att regeringsstyrkorna har attackerats av självständighetsrörelsen GAM.
Withers, som övervakar mänskliga rättigheter i Indonesien, säger att situationen varken har förbättrats eller försämrats sedan Megawati Sukarnoputri tog över makten.
Sedan GAM inledde sin kampanj för ett självständigt Aceh 1976 har över 10 000 människor dödats i provinsen, enligt människorättsorganisationer.
Dessa säger att Megawatis politik i provinsen inte skiljer sig mycket från hennes företrädare Wahid och före honom B.J. Habibie. De tidigare presidenterna uttryckte båda vid början av sina perioder vid makten oro över all blodspillran men underlät att göra tillräckligt för att stoppa våldet.
– Precis som de tidigare presidenterna bad Megawati folket i Aceh om ursäkt för de brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts av tidigare regeringar, och precis som dem har president Megawati inte följt upp sina ord med handling, säger Withers.
Tvärt om tyder Megawatis senaste uttalanden på att hon nu intagit en hårdare attityd . Den 29 december, i ett tal på arméns dag, sa hon att landets soldaters främsta uppgift är att försvara sitt land och inte att bry sig om anklagelser om brott mot de mänskliga rättigheterna.
Hennes uttalanden fördömdes genast av lokala människorättsorganisationer. I måndags kritiserade Kommissionen för försvunna och våldsoffer, Kontras, och andra människorättsaktivister Megawati skarpt.
De kritiserade särskilt hennes att hon inte har utrett anklagelserna om tortyr och avrättningar i Aceh.
“Regeringen har inte visat att den på allvar tänker utreda brott mot de mänskliga rättigheterna” sa Ori Rahman på Kontras i tidningen Jakarta Posts utgåva den 31 december.
– Megawati är en indonesisk nationalist. Sedan hon tog över makten har hon gjort klart att det är viktigt att skydda det indonesiska territoriet, säger Arif Rusli, som arbetar för människorättsgruppen Forum-Asia.
Han säger att denna inställning är vanligt förekommande i Jakarta.
– Det politiska etablissemanget i Jakarta har alltid haft den ståndpunkten. De vill kontrollera provinserna.
Regeringen gav förra året provinsen Aceh ett slags politisk autonomi, men Rusli säger att det inte firades särskilt mycket av invånarna. Autonomin ger Acehs invånare större frihet att själva besluta om provinsens tillgångar, så som olja och gas, och även andra saker. De förste januari infördes exempelvis den muslimska lagen sharia i provinsen, vars befolkning till största delen är muslimer.
Men befolkningen i flera indonesiska provinser, bland annat Östtimor och Aceh, har tidigare bittert upplevt hur de förlorat kontrollen över sitt land, sina resurser och hela den politiska agendan.
(020104)
.
