000831 (IPS) – Israel, som med stolthet kallar sig förMellanösterns enda demokrati, har problem med att bestämma sig omlandet ska ha en skriven konstitution eller inte.
Frågan, som har legat i luften under hela den judiska statens 52- åriga historia, kom i förgrunden i förra veckan, då premiärministern Ehud Barak plötsligt tillkännagav sina planer för sociala reformer, med en samlad konstitution som grundpelare.
Israel ser sig självt som en både demokratisk och judisk stat. Men religiösa och sekulära judar har olika uppfattningar om det judiska ska uttryckas genom en gemensam kultur och ett gemensamt arv, eller genom att följa religiösa lagar och normer.
– Jag, som religiös jude, har redan en konstitution – bibeln. Vi är rädda för att en konstitution skulle kunna upphäva alla lagar som syftar till att etablera Israel som en judisk stat, säger Avraham Ravitz, parlamentsledamot för partiet Förenade Torah Judaism.
En samlad konstitution måste ta en mer definitiv ståndpunkt i frågan om huruvida Israel är en liberal demokrati, än de fristående lagtexter som kallas grundlagar, som genom åren godkänts av det israeliska parlamentet Knesset.
Grundlagarna täcker ämnen från hur Knesset ska fungera till skydd för frihet och mänsklig värdighet.
Men de har till största delen undvikit de känsligaste frågorna om relationerna mellan araber och judar, och om förhållandet mellan religion och sekularism.
Sekulära israeler känner av de ortodoxa gruppernas makt i många vardagliga ting. Israels ortodoxa prästerskap har exempelvis monopol på att förrätta vigslar och skilsmässor. Det innebär att flera tusen par varje år reser utomlands för att gifta sig borgerligt. De flesta åker till det närliggande Cypern.
Israeliska liberaler ser en skriven konstitution med en rättighetsdeklaration som ett medel för att trygga individernas frihet, förhindra vad de ser som religiös övertalning och för att arbeta för jämlikhet mellan arabiska och judiska medborgare.
– Den skulle inte innebära att all diskriminering omedelbart tog slut, men den skulle vara ett väldigt kraftfullt verktyg mot diskriminering, säger Dan Yakir, advokat för Medborgarrättsförbundet i Israel
De religiösa gruppernas oro över en konstitution kretsar kring ordföranden i Högsta domstolen, Aharon Barak, som har försökt att ingjuta en liberaldemokratisk anda i domstolen.
De religiösa grupperna är nu rädda för att Barak, med konstitutionen som vapen, skulle undergräva den judiska grunden för Israels identitet. Det säger Charles Liebman, professor i statsvetenskap vid Bar-Ilan-universitetet utanför Tel Aviv.
Liebman tar den nu heliga Lagen om återvändande som exempel. Den ger alla judar möjligheten att emigrera till Israel och genast bli medborgare. Liebman menar att Aharon Baraks inställning skulle kunna innebära att den lagen ifrågasätts.
Lagen om återvändande är central för Israels bild av sig självt som ett land som samlar världens exiljudar och återupprättar den judiska suveräniteten efter 2 000 år av förskingring. Med en samlad konstitution skulle Aharon Barak kunna få möjlighet att pröva lagens giltighet genom att hävda att den kränker rättigheterna för ickejudar, säger Liebman.
(000830)
.
