991208 (IPS) – Den internationella ekonomiska krisen drabbade densydamerikanska frihandelsorganisationen Mercosur hårt under förraåret och första halvåret i år. Trots det finns det all anledningatt känna optimism, enligt den ekonomiska expertisen.
Nationalekonomer väntar en ekonomisk uppgång nästa år för Argentina, Brasilien och Chile. Dessa länder är de största aktörerna inom Mercosur och framgången kommer att betyda en förbättring för hela handelsblocket. Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay är permanenta medlemmar i frihandelsgruppen, medan Chile och Bolivia har status som associerade medlemmar. Chile var från början fast medlem i organisationen då den bildades 1973, men drog sig ur samarbetet 1976.
Presidenterna i Mercosurländerna möttes den 7-8 december i Uruguays huvudstad Montevideo för 1900-talets sista toppmöte. Montevideo är också administrativ huvudstad för Mercosur. Mötet blev ett farväl till flera centrala aktörer inom organisationen.
Argentinas president Carlos Menem lämnar över presidentämbetet till Fernando de la Rúa från partiet Alliance på fredag den 10 december. De la Rúa avstod från att representera Argentina på mötet, men har på förhand träffat presidenterna för Brasilien, Paraguay och Uruguay.
Uruguays president Julio María Sanguinetti tar också farväl till sina kolleger inom Mercosur. Hans efterträdare, Jorge Batlle från Coloradopartiet svär presidenteden den 1 mars. Tackar för sig gör också Chiles president Eduardo Frei. Hans mandatperiod går ut den 11 mars 2000.
Idén att bilda en gemensam sydamerikansk marknad, Mercado Commun del Sur, Mercosur, uppstod i slutet av 1980-talet och organisationen var i funktion den 1 januari 1995. De fyra fullvärdiga medlemmarna utgör 70 procent av Sydamerikas totala BNP och 64 procent av befolkningen.
Handeln mellan medlemmarna har ökat från 33 miljarder till 159 miljarder kronor under 1990-talet. Gruppens BNP var 1,2 procent 1995, 3,6 procent 1996 och 1997 var tillväxten uppe i 4,8 procent. 1998 var dock ett mardrömsår för de sydamerikanska länderna med en tillväxt på endast 0,7 procent. Situationen har förbättrats under 1999 och nästa år kan bjuda på väsentliga förbättringar, om vi ska tro Mercosurs ekonomiska experter.
1985 drev regionen en protektionistisk ekonomisk politik. Tullavgifterna var i genomsnitt 35 procent i Argentina, 80 procent i Brasilien, 71 procent i Paraguay och 32 procent i Uruguay.
Inför 1991 sänktes tullavgifterna till mellan tolv och 20 procent och sedermera till mellan tio och tolv procent 1994. Den internationella finanskrisen gjorde dock att tullsatserna i Sydamerika steg under 1998 till 15 procent.
Krisen började efter att den thailändska valutan, baht, devalverats i juni 1997. I Sydamerika följde närmast ett sammanbrott i den brasilianska ekonomin efter devalveringen av valutan real i januari 1998. Handeln inom Mercosur minskade dramatiskt och konkurrensen mellan länderna blev betydligt hårdare.
Krisen ledde bland annat till att Brasilien ville att frihandelsområdet skulle utvidgas till att också omfatta de fem länderna inom den andinska pakten, Bolivia, Colombia, Ecuador, Peru och Venezuela, i hopp om att det kunde förbättra den ekonomiska situationen.
Flera av länderna i andinska pakten välkomnade förslaget från Brasilien. Venezuelas industri- och handelsminister, Gustavo Marquez, menade att en frihandelszon som omfattade både Mercosur och Andinska pakten “kan stimulera till ökad handel mellan sydamerikanska länder”. Brasiliens förslag om utvidgning mötte dock föga entusiasm från de andra Mercosurländerna.
En eventuell sammanslagning av Andinska pakten och Mercosur skulle bilda ett frihandelsområde som skulle omfatta en folkmängd på över 310 miljoner människor med en BNP på hela 9 400 miljarder kronor. Blocket skulle med andra ord bli en av världens viktigaste handelsaktörer tillsammans med ekonomiska stormakter som EU, Japan, Nafta och Asean.
(991208)
.
