991220 (IPS) – Två spanska politiker åtalas för att ha torterat och mördat medlemmar i den baskiska separatiströrelsen ETA.Det smutsiga kriget mellan Spanien och separatisterna på 1980-taletutgör den mörkaste fläcken i det demokratiska Spaniens historia.
Mellan 1982 och 1986 utförde president Felipe Gonzalez och hans regering 48 attacker mot och bortföranden av ledande medlemmar av den baskiska separatiströrelsen ETA. Samtliga genomfördes på order av det spanska inrikesministeriet, enligt domstolens förundersökningar inför rättegången.
Två av offren för operationerna, José Antonio Lasa och José Ignacio Zabala, båda ETA-medlemmar, greps i hemlighet den 15 oktober 1983 i södra Frankrike. De fördes till staden San Sebastián på den spanska sidan av gränsen. Där utsattes de för mycket grov tortyr vid en polisstation. Därefter fördes de till Alicante vid Medelhavet där de sköts i nacken och begravdes.
Domaren Javier Gómez de Liaño, som har samlat in bevisen och specificerat åtalet inför rättegången i dag, säger att han aldrig haft något liknande fall under hela sin domarkarriär. Han menar att även om de baskiska separatisterna har fört en kamp kantad av grymt våld och övergrepp, har “de aldrig gjort något jämförbart med att skjuta människor vid sidan av deras gravar efter att ha kidnappat och torterat dem”.
Lasa och Zabala försvann utan ett spår. Först i början av 1985 hittade en man i staden Busot i Alicante benrester från människor vid en jakt. Kvarlevorna fördes till stadens bårhus. En polisman slogs av tanken att det skulle kunna vara rester efter de två försvunna ETA-medlemmarna. DNA-tester visade att så var fallet. Därmed inleddes förundersökningen som så småningom ledde till dagens rättegång.
Snart hade förundersökningen inte mindre än hundra vittnesmål att gå på och till slut kunde den mycket högt respekterade generalen Enrique Gonzalez Galindo vid Guarda Civil, den militariserade polisen, gripas och åtalas för olagligt gripande, mord, övervåld och misshandel, tillsammans med den före detta guvernören för Guipúzcoa, José Julián Elorriaga.
Två personer står anklagade för medhjälp till dessa brott – den förre statssekreteraren för säkerhetsfrågor, Rafael Vera, som tidigare åtalats för liknande brott men benådats samt den före detta juridiske experten vid inrikesministeriet, Jorge Argote.
Ett nyckelvittne i rättegången är en före detta militärpolis inom Guarda Civil, Felipe Bayo. Han har under en längre tid legat på ett militärsjukhus, och fördes från häktet till domstolen drogad, halvnaken och halvt medvetslös. Han har nu förflyttats till ett civilt sjukhus, där läkarna kräver en förklaring på det sätt han fördes till rätten.
Bayo förnekade 1996 att han deltagit vid morden på Lasa och Zabala, men erkände senare tortyren av de två männen samt delaktighet i morden som han utfört tillsammans med två andra militärpoliser på order från överordnade.
Bayo skickades efter sitt första nekande på direkt order av inrikesministeriet på en pilotutbildning i USA. Ministeriet betalade alla hans utgifter från en särskild fond.
Rättegången innebär ett hårt bakslag för Spanien största oppositionsparti, Spanska socialistiska arbetarpartiet, PSOE, som satt vid makten under den aktuella tiden. Konflikten mellan den anklagade före detta statssekreteraren Vera och Felipe Gonzalez är mycket hätsk. Rafael Vera känner sig övergiven av partiet och offrad som syndabock. Gonzalez säger dock att hans enda ansvar i affären är utnämnandet av Veras chefer, inrikesministrarna José Luis Corcuera och José Barrionuevo, som i sin tur anställde Rafael Vera.
PSOE:s nuvarande generalsekreterare och premiärministerkandidat Joaquín Almunia tar helt avstånd från “det smutsiga kriget”.
Rättegången kommer att fortsätta med muntliga förhör också denna vecka. Den kommer sedan att återupptas den 10 januari efter ett jul- och nyårsuppehåll.
(991220)
.
