010703 (IPS) – Löjtnant Raymond Quiesse är klädd i kakishorts och t-shirt. Han bär en basebollkeps som det står US MAIL på, när han släntrar in i Murialdo-skolan i Lunsar i norra Sierra Leone och lämnar över sitt vapen till en grupp bangladeshiska FN-soldater.
– Det här kriget har varit meningslöst för mig. Alla vill lämna in sina vapen, säger Quiesse som de senaste tio åren har stridit för rebellrörelsen RUF .
Kriget bröt ut 1991 och Quiesse säger att han tvingades att delta mot sin vilja och att han nu längtar efter att återgå till ett vanligt liv.
– Jag jobbade med att laga motorer före kriget och det vill jag göra igen, säger han.
FN-majoren Narul Huda säger att Quiesses AK-47 är “skadad, men användbar”. Han berättar att ägaren till vapnet senare ska inkallas för att själv slå sönder sitt vapen med en slägga.
– Det har stor psykologisk betydelse, säger majoren.
5 669 soldater från både RUF och den regeringsvänliga milisen CDF har avväpnats sedan den 18 maj, enligt FN:s generalsekreterare Kofi Annans senaste rapport om Sierra Leone. Enligt rapporten, som släpptes den 25 juni, uppger RUF att de har 10 000 soldater medan CDF hävdar att de har 15 -20 000 man spridda i landet.
Lunsar ligger cirka 80 kilometer nordöst om landets huvudstad Freetown, i vad som var en av fronterna i kriget. Staden har intagits av båda sidor flera gånger under kriget.
Hit kom fredsövervakare från FN i mars i år. FN har nästan 13 000 fredsbevarande soldater spridda i landet. FN:s styrka i Sierra Leone led svåra nederlag och drogs med stora problem till en början, men i dag vågar FN tro på möjligheten till varaktig fred.
Den 2 maj organiserades ett mini-toppmöte i Abuja, Nigeria, där representanter för RUF träffade regeringen. Parterna lovade då på nytt att fortsätta respektera fredsfördraget från 1999. Sedan träffades parterna i Freetown den 15 maj, då man diskuterade behovet av att fullfölja och påskynda det regeringsdrivna avväpningsprogrammet. Enligt det ska RUF- och CDF-soldater avväpnas och integreras i samhället. Vissa soldater ska omskolas för att ingå i landets nationella armé. Båda parter har också lovat att genast avväpna alla barnsoldater.
Enligt avväpningsprogrammet ska före detta soldater, så som löjtnant Quiesse, erbjudas mat, skydd och rådgivning i särskilda läger innan de återvänder hem.
I Lunsar finns ett sådant läger med plats för omkring 500 krigare från båda sidor. När soldaterna lämnat in sina vapen förväntas de bo på lägret i tre-fyra veckor och sedan skickas de hem med omkring 150 kronor på fickan. Sedan ska soldaterna under en övergångperiod få lön på motsvarande 300 kronor i månaden.
Det finns vissa utbildningsmöjligheter i lägret i Lunsar, men lägret är främst ämnat som ett ställe där soldater från båda sidor ska träffas och få möjlighet att skapa kontakter och bryta ner fördomar och hat.
Det har redan förekommit klagomål på situationen i vissa läger, exempelvis det i Port Loko, men FN:s personal och de anställda på lägret i Lunsar säger att stämningen mellan soldaterna från CDF och RUF är god.
RUF:s ledare i lägret, som inte vill framträda med sitt namn, säger att han och hans trupp har instruerats av följa fredsuppgörelsen och att “de fullföljer orden utan disciplinära problem”.
Men till skillnad från löjtnant Quiesse säger RUF-ledaren att han är trogen rebellrörelsens ideal.
– Detta var en folklig resning. Vi slogs mot korruptionen i landet. Varje regering sedan självständigheten har förrått folket, säger han.
Några kilometer härifrån, i byn Momoya, märks freden också. Smeden Bamoma Kamora har slutat att tillverka och reparera vapen till CDF- milisen. Kamoras son, Hassan, stred i CDF-milisen i flera år. Sonen säger att CDF inte längre behövs och att de därför följer fredsplanen.
Men långt ifrån alla CDF-soldater tycker som han. I ett läger i Bambawo, nära Kenema, fortsätter CDF-kommendör Brima Davowah Samah att träna sina soldater.
Brima säger att han inväntar instruktioner från högre befäl innan han går med på avväpning. Han säger dock att han inte har något förtroende för RUF-rebellernas vilja till fred.
– Vi har lärt oss att inte lita på rebellerna. I krig måste man förbereda sig på fred. I fred måste man alltid vara redo för krig, säger han.
(010703)
.
